Hovrätten ändrar den fällande domen och friar grundaren och majoritetsaktieägaren i Läkarleasing Sverige AB för brott mot aktiebolagslagen.
Grundaren har brutit mot aktiebolagslagens regler, men har inte tagit upp ett förbjudet lån när han begärt en extra utdelning.
Han träffas inte heller av de straffrättsliga sanktionerna i aktiebolagslagen, enligt hovrätten.
Grundaren och majoritetsägaren i Läkarleasing Sverige AB åtalades i Stockholms tingsrätt för brott mot aktiebolagslagen. Åklagaren angav i gärningsbeskrivningen att mannen hade lämnat ett förbjudet lån på en dryg miljon till sig själv – något som skett i hans ”egenskap av styrelseledamot/aktieägare”.
Åklagaren och försvaret var i Stockholms tingsrätt i huvudsak eniga om vad som hänt – men hade olika uppfattning kring agerandets rättsföljd och mannens avsikter.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Extra utdelning på cirka 1,1, miljoner kronor
Mannen ägde i mars 2016 95 procent av aktierna i bolaget, som då omsatte runt 500 miljoner kronor om året. Han var på väg att göra ett privat fastighetsköp och bestämde sig då för att kräva in en fordran på bolaget på drygt 2,9 miljoner kronor.
Pengarna räckte dock inte, utan mannen behövde totalt fyra miljoner. Han skrev därför ett mejl till bolagets ekonomichef där han förklarade att han behövde göra ett uttag på detta belopp från bolagets konto. ”Utöver inlåningen på 2,9 Mkr behöver jag göra en extra utdelning på ca 1,1 Mkr”, skrev mannen i mejlet.
Tingsrätten betonade att mannen är ekonom och vid tillfället hade fått aktieutdelningar från bolaget vid flera tillfällen. Han måste därför ”ha känt till att det finns regler för hur en aktieutdelning får göras” – och att en sådan i det aktuella fallet hade förutsatt en bolagsstämma med sedvanlig kallelse till aktieägarna.
Domstolen ansåg också att mannen hade varit åtminstone likgiltig inför att överföringen skulle utgöra ett förbjudet lån i ABL:s mening. Han dömdes därför för brott mot aktiebolagslagen till villkorlig dom och 90 dagsböter på totalt 45 000 kronor.
Tvärvändning i hovrätten
Svea hovrätt gör dock nu en annan bedömning och ogillar åtalet helt.
Det finns ett flertal omständigheter i utredningen som pekar på att mannen var medveten om att värdeöverföringen skedde i strid med aktiebolagslagens regler. Mejlet ger samtidigt intryck av att det var just en utdelning som eftersträvades. Att överföringen har kommit att bokföras som en skuld har berott på ekonomichefen och inte varit mannens fel.
Vid en sammanvägd bedömning kan värdeöverföringen inte anses ha utgjort ett lån, menar hovrätten. Domstolen beskriver det i och för sig som ”anmärkningsvärt” att en utdelning gjorts i strid med reglerna i 18 kap. aktiebolagslagen, utan minoritetsaktieägarens samtycke och med viss risk för en åtminstone kortvarig försämring av bolagets likviditet.
Mannen har dock efterfrågat just en utdelning – och de medel som använts hade han också kunnat få ut som extra vinstutdelning om reglerna i aktiebolagslagen hade följts. Det har inte heller funnits något skäl för mannen att låna pengar av bolaget när han kunnat få utdelning på sina aktier.
Olaglig – men inte kriminaliserad handling
Det sätt som mannen har agerat på har inneburit ett åsidosättande av de regelverk som gäller för vinstutdelningar och andra formlösa värdeöverföringar. Agerandet strider mot aktiebolagslagen och utgör en olaglig värdeöverföring, men är inte kriminaliserad. Mannen frikänns därför nu från åtalet för brott mot aktiebolagslagen.
Hovrätten är dock inte enig. Ett skiljaktigt hovrättsråd anser att mannen har gjort sig skyldig till ett uppsåtligt brott mot låneförbudet och att tingsrättens fällande dom ska fastställas utan ändringar. (Blendow Lexnova)
