Domstolsverket får i uppdrag att lämna förslag på vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion i framtiden.
I en departmentspromemoria från 2019 lämnades ett antal förslag i syfte att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. I promemorian föreslogs bland annat att domstolarnas roll ska renodlas till att framförallt handlägga tvistiga frågor och därmed inte vara involverade löpande i konkursens olika steg.
Konsekvensen av detta tros bli att de frågor som prövas av tingsrätterna kommer att vara komplicerade. I promemorian föreslogs därför att färre tingsrätter än idag ska handlägga konkursärenden.
I den nya lagen om företagsrekonstruktion har det också införts en möjlighet för regeringen att besluta om koncentration till vissa tingsrätter, alltså motsvarande den som föreslagits för konkurser i promemorian.
Insolvensrättslig nyhetsdag
Insolvensrätten befinner sig i ett tydligt förändringsskede där ny nationell lagstiftning, utvecklad rättspraxis och pågående EU-harmonisering sammantaget påverkar hur konkurs- och rekonstruktionsförfaranden utformas och tillämpas. I denna heldagskurs från BG Institute behandlar Hans Renman, Marie Karlsson-Tuula och Kenneth Nilsson aktuella reformer och centrala metodfrågor, med fokus på återvinning, företagsrekonstruktion, värdering och processuella förändringar. Nedan följer en AI-genererad sammanfattning av kursen.
Domstolsverket ska utreda
Nu ger regeringen Domstolsverket i uppgift att lämna förslag på vilka tingsrätter som ska vara behöriga att pröva konkursärenden respektive ärenden om företagsrekonstruktion.
Enligt utredningsuppdraget ska Domstolsverket ha som utgångspunkt att hanteringen ska koncentreras till de delar av landet som i dagsläget har den största ärendetillströmningen. Detta samtidigt som behovet av geografisk spridning och förutsättningar att kunna delta i sammanträden utan orimliga kostnader eller olägenheter beaktas.
