För andra gången på kort tid varnas en Stockholmsadvokat av Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Enligt nämnden har advokaten allvarligt åsidosatt god advokatsed genom att agera offentlig försvarare för två personer som var medmisstänkta i samma mål.
Advokaten förordnades som offentlig försvarare för en man som misstänktes för rån i februari förra året. I april förordnades han vid samma tingsrätt som offentlig försvarare för en annan man i ett grovt brott mål begånget den 12 april – medmisstänkt var mannen han försvarat i februari.
En åklagare valde senare att anmäla advokaten till disciplinnämnden med anmärkningar mot hans agerande.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Förordnades för två medmisstänkta män
Enligt åklagaren kunde man, med hjälp av samtalslistor som hämtats in under utredningen, se att advokaten haft kontakt med de båda misstänkta männen kort efter att brottet begåtts den 12 april. Det måste således, enligt åklagaren, ha stått klart för advokaten att de hade en tydlig koppling till varandra.
Trots detta agerade advokaten, i en månad, offentlig försvarare för två personer som var medmisstänkta i samma utredning. Något som enligt åklagaren framstår som ”bekymmersamt”.
I mejlkontakt med åklagaren uppgav advokaten dock att han inte bedömde att det fanns någon beaktansvärd risk för intressekonflikt. Att han över huvud taget gjort en sådan avvägning menar åklagaren innebär att han haft god möjlighet att avstå uppdragen och att det således finns anledning att pröva om huruvida hans agerande varit förenlig med god advokatsed.
Tillbakavisade åklagarens anmärkningar
Advokaten har i yttrande till disciplinnämnden ifrågasatt huruvida åklagaren var saklegitimerad i ärendet, vilket Advokatsamfundet ansåg att hon var.
Han tillbakavisade anmärkningarna och anförde att de båda männen aldrig varit häktade för samma misstankar. De två männen har aldrig varit motparter och han har aldrig varit förordnad som offentlig försvarare för gällande samma misstanke i samma mål. De två aktuella målen har inte heller, enligt hans vetskap, några kända beröringspunkter.
Hans bedömning, när han åtog sig det andra uppdraget i april, var att det inte var en näraliggande sak till det andra målet och den bedömningen ändrades inte heller under den period han var förordnad även i det andra målet. Han har, trots att det inte krävdes enligt de advokatetiska reglerna, gjort en bedömning om huruvida det förelegat motstridiga intressen mellan klienterna. Någon anledning att anta att så varit fallet har dock inte uppkommit. Om klienterna hade blivit varandras motparter hade han frånträtt sitt uppdrag.
Slutligen konstaterar advokaten att ett förbud mot att försvara en misstänkt i ett mål där en tidigare, eller aktuell, klient är medmisstänkt ”skulle innebära oöversiktliga svårigheter i att bedriva advokatverksamhet i Sverige”. Lojalitetsplikten är potentiellt evig och det har därför mindre betydelse huruvida målen skulle vara pågående parallellt eller inte.
Får varning med straffavgift
Advokatsamfundets disciplinnämnd konstaterar i sitt beslut att advokaten ”endast om det med hänsyn till vad som är känt när uppdraget erbjuds är uppenbart att det inte föreligger eller kan tänkas uppkomma en intressekonflikt får åta sig uppdraget”.
Mot denna bakgrund förelåg det åtminstone en beaktansvärd risk för en intressekonflikt i den aktuella situationen och advokaten skulle därför inte ha åtagit sig det andra uppdraget. Genom att ändå åta sig detta och sedan kvarstå som offentlig försvarare i det första målet, sedan han entledigats från det andra uppdraget, har han allvarlig åsidosatt god advokatsed.
Vad advokaten har anfört i sina yttranden förändrar inte heller denna bedömning.
Han tilldelas därför en varning och åläggs att betala en straffavgift till Advokatsamfundet på 25 000 kronor.
