En företagare åtalas för grovt bedrägeri och försökt till bedrägeri efter att ha fått korttidsstöd på drygt 300 000 kronor utbetalat på, vad åklagaren anser, felaktiga grunder.
Det var företagets revisor som anmälde bolaget till Ekobrottsmyndigheten efter att korttidsstödet hade betalats ut. Totalt betalade Tillväxtverket ut 308 109 kronor till bolaget i stöd vid korttidsarbete.
Revisorn konstaterade dock att företaget inte hade rätt till något stöd då man förbrukat hela sitt aktiekapital och i ansökan till Tillväxtverket inte uppgett att man var skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning.
Enligt åtalet påstås företagets företrädare ha gjort sig skyldig till grovt bedrägeri när denne lämnat felaktiga uppgifter om företagets ekonomiska situation i ansökan.
Företrädaren åtalas också för försök till bedrägeri då denne ansökte om stöd ännu en gång. Dessa pengar betalades dock aldrig ut.
Arbetsskador vid distansarbete – arbetsgivarens ansvar
Att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som drabbar anställda på arbetsplatsen är klart – och att samma sak ska gälla vid distansarbete kan tyckas vara lika självklart. Men är det verkligen så? Vad krävs för att det ska vara fråga om arbetsskada, och vilka blir konsekvenserna om detta inte uppfylls? Har det någon betydelse om distansarbetet är beordrat eller frivilligt? Jonas Wiberg redogör för två aktuella domar från Högsta förvaltningsdomstolen, liksom för bakgrunden till dagens lagstiftning.
– Jag påstår i båda fallen att företrädaren medvetet har vilselett Tillväxtverket genom att lämna felaktiga uppgifter i ansökningarna. Jag yrkar även att bolaget ska få en företagsbot om 500 000 kronor och näringsförbud mot företrädaren, säger EBM-åklagaren Gustav Nyström i ett pressmeddelande.
