Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Flera instanser kritiska mot nya premiepensionssystemet

Näringsliv
Publicerad: 2020-02-13 12:45
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Foto: Eric Tagesson

Förslagen stärker inte förtroendet för premiepensionssystemet, enligt Advokatsamfundet som tillsammans med Fondbolagens förening är kritiska till nya premiepensionssystemet.
Riskerar att leda till lägre pensioner, försämra konkurrensen och begränsa spararnas valmöjligheter, menar Fondbolagens förening.

Fondbolagens förening och Advokatsamfundet har lämnat sina remissvar på utredningen ”Ett bättre premiepensionssystem”.

”De förslag som läggs fram i utredningen riskerar dock att leda till lägre pensioner, försämra konkurrensen och begränsa spararnas valmöjligheter”, skriver Fondbolagens förening.

Utredaren har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur ett upphandlat fondtorg för premiepensionen ska utformas. Enligt kommittédirektiven ska fondtorget erbjuda pensionsspararna en reell valfrihet av fonder som är kvalitativa, kostnadseffektiva, hållbara och kontrollerade.

Även Advokatsamfundet är starkt kritisk till de förslag som läggs fram i betänkandet och menar att förslagen inte bör ligga till grund för ändringar i systemet.

Enligt Advokatsamfundet är de förändringar i premiepensionssystemet som redan har genomförts både tillräckliga och mer ändamålsenliga än de förslagen i betänkandet.

I sitt remissyttrande för Advokatsamfundet fram en rad synpunkter på utredningens förslag.

”Advokatsamfundet bedömer att utredningens förslag om att en ny myndighet ska upphandla fonder med olika risknivå och placeringsinriktning inte alls får till följd att den övergripande principen om valfrihet uppfylls, till nackdel för spararna. Dessutom innebär förslaget om valarkitektur komplexitet och kostnader för spararna, fondförvaltarna och andra berörda parter jämfört med dagens ordning”.

Advokatsamfundet anser att det är helt oacceptabelt från ett intressekonfliktsperspektiv att det ska inrättas en upphandlande myndighet med uppgift att upphandla fonder och förvalta fondtorget för premiepensionen genom att Sjunde AP-fonden ges nya uppgifter, utöver förvaltningen av fonden.

”Det finns en uppenbar risk att myndigheten i sitt löpande arbete favoriserar Sjunde AP-fonden i såväl stora som små angelägenheter”, skriver Advokatsamfundet, som inte kan se att risken kan hanteras ens med omfattande kontrollåtgärder från extern part.

”Därför avstyrker Advokatsamfundet att en och samma myndighet ska ha ansvaret för att förvalta Sjunde AP-fonden och därutöver upphandla ett fondtorg. Enligt Advokatsamfundet bör i stället en ny nämnd skapas, som övertar huvuddelen av de uppgifter som Pensionsmyndigheten i dag hanterar”.

Förslaget leder inte till att åtgärda problem

Fondbolagens förening uppger att de åtgärder som utredningen föreslår leder till en rad negativa konsekvenser.

”Utredningen försöker åtgärda problem som redan är åtgärdade. Det finns inga belägg för att förslagen leder till högre avkastning, tvärtom talar det mesta för motsatsen vilket innebär lägre pensioner. Den föreslagna upphandlingslösningen är klumpig och kräver att kapacitetskriterier går före kvalitet. Dessutom är den föreslagna valarkitekturen ett effektivt sätt att försvåra för spararna att göra egna fondval”, säger Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening

Vidare uppger han att ett bättre sätt att åstadkomma ett tryggt och säkert fondtorg är att ställa höga inträdeskrav vad gäller kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet på de fonder som ska erbjudas spararna.

Går ej att förena med offentlig upphandling

Fondbolagens förening skriver att ”det föreslagna upphandlingsförfarandet går inte att förena med grundläggande principer för offentlig upphandling”.

Föreningen menar att det urval som ska göras kommer att innehålla stora inslag av skönsmässighet och subjektiva bedömningar, något som strider mot syftet med upphandlingslagstiftningen.

”Tjänstemän på en myndighet ska enligt förslaget försöka avgöra vilka fonder som kommer att ge bäst avkastning. Förutsägelser om framtida avkastning för en lång upphandlingsperiod låter sig emellertid inte göras. Det finns en stor risk att upphandlingen misslyckas och att det inte är de ”bästa” fonderna som tillhandahålls, en risk som ökar ju längre upphandlings­perioden löper”, skriver Fondbolagens förening.

Staten väljer var pengarna ska placeras

Vidare uppger man att problematiken accentueras genom att pensionsspararnas val vid varje upphandling kommer att överprövas.

”Deras pensionsmedel kommer att flyttas från fonder de valt till fonder de inte valt, men som staten valt. Statens ansvar för utfallet av upphandlingar och tvångs­flyttar kommer att ifrågasättas av spararna. Det föreslagna upphandlingsförfarandet skapar flöden av en storlek som inte tidigare förekommit på marknaden. Dessa kan inte hanteras utan negativa effekter på transaktionskostnader och avkastning. Det motverkar syftet att åstadkomma högre pensioner”, skriver Fondbolagens förening.

Förslagen innebär att de fonder som ska delta måste kunna ta emot enorma kapital som flyttas från de fonder som ”åker ut”. Flertalet aktiva fonder kan inte ta emot ett sådant kapital utan att göra avkall på sin inriktning och målsättning att ge god avkastning.

Bästa fonderna kan inte delta

Föreningen konstaterar att flera av de ”bästa” fonderna kommer alltså inte att kunna delta.

Vidare uppger man att inrättande av en ny myndighet, genomförandet av komplicerade upphandlingar, överprövningar och införandet av en ny komplex valarkitektur kommer att bli kostsamt.

Dessa kostnader ska enligt förslagen delas mellan fondbolag och pensionssparare.

”Kostnaderna för att genomföra förslagen står inte i någon rimlig proportion till eventuell nytta. Tvärtom talar mycket för att förslagen leder till lägre pensioner”, skriver Fondbolagens förening.

Förslagen stärker inte förtroendet för PPM-systemet

Advokatsamfundet kritiserar också utredningens förslag att regeringen inte längre ska utvärdera Sjunde AP-fondens förvaltning av fondmedel och att Finansinspektionens nuvarande tillsynsansvar över Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder ska upphöra.

”Samfundet konstaterar att förslagen inte är ägnade att stärka förtroendet för premiepensionssystemet”, skriver Advokatsamfundet i remissvaret.

Advokatsamfundet noterar även att myndighetens val av vilka fonder som får ingå i fondtorget kan få stora konsekvenser för i vilka fonder betydande belopp investeras, vilket i sin tur kan få stora samhällsekonomiska effekter.

”Samfundet konstaterar att detta i princip är politiskt-ekonomiska frågor, där beslut borde fattas under politiskt ansvar och inte av en förvaltningsmyndighet. Därför bör kontroll av hur myndigheten gör sitt val utövas från politisk sida – oavsett val av myndighets- och fondstruktur”.

Advokatsamfundet konstaterar också att effekterna av valen bör utvärderas från politisk sida, inte bara för spararnas räkning utan också ur ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv.


Dela sidan:
Skriv ut: