Tingsrätten gjorde fel när den dömde en person att betala skadestånd för att han satt ett bolag i konkurs.
Han var nämligen entledigad och hade inte uppdragsavtal med bolaget.
Den 21 december 2016 försattes en man, som vid tillfället var ordinarie ställföreträdare för ett fastighetsbolag, i personlig konkurs.
Med anledning av detta inträdde den nu aktuella 59-årige mannen, i egenskap av styrelsesuppleant i fastighetsbolaget, som ensam ansvarig för bolaget som vid denna tidpunkt hade skatteskulder på drygt 12 00 kronor samt förfallana skulder i allmänna mål som uppgick till drygt 377 000 kronor. Bolagets tillgångar uppgick enligt den senaste årsredovisningen till 200 000 kronor.
Arbetsskador vid distansarbete – arbetsgivarens ansvar
Att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som drabbar anställda på arbetsplatsen är klart – och att samma sak ska gälla vid distansarbete kan tyckas vara lika självklart. Men är det verkligen så? Vad krävs för att det ska vara fråga om arbetsskada, och vilka blir konsekvenserna om detta inte uppfylls? Har det någon betydelse om distansarbetet är beordrat eller frivilligt? Jonas Wiberg redogör för två aktuella domar från Högsta förvaltningsdomstolen, liksom för bakgrunden till dagens lagstiftning.
Lämnade styrelseuppdraget två dagar senare
Den 23 december 2016 upprättades och daterades en egen konkursansökan avseende bolaget. Den 26 december samma år höll bolaget en bolagsstämma där en ny styrelse tillsattes varvid 59-åringen entledigades som styrelsesuppleant. Ändringen av bolagets styrelse infördes och blev fullt synlig i bolagsregistret i januari 2017. Enligt tingsrättens inkomststämpel lämnade 59-åringen in bolagets konkursansökan till tingsrätten den 29 december 2016.
När ansökan lämnades in var 59-åringen inte längre styrelsesuppleant i bolaget. Genom beslut den 30 december 2016 försatte tingsrätten bolaget i konkurs. Beslutet överklagades till Hovrätten över Skåne och Blekinge som upphävde konkursbeslutet eftersom 59-åringen inte varit behörig att genom egen ansökan söka bolaget i konkurs.
Fastighetsbolaget krävde att tingsrätten skulle förpliktiga 59-åringen att betala 35 00 kronor till bolaget i så kallat kapitalbelopp eftersom de ansåg att han ”obehörigen och med uppsåt eller oaktsamhet” sökt och orsakat bolagets konkurs. Enligt bolaget var man inte på obestånd vid tidpunkten för konkursansökan och då 59-åringen var i tron att han utgjorde bolagets styrelse vid tidpunkten för konkursansökan samt obehörigen sökte bolaget i konkurs har hade han, enligt bolaget, orsakat bolaget kostnader.
Ersättningsskyldig trots entledigandet
Helsingborgs tingsrätt slog fast att aktuella bestämmelser aktiebolagslagen kan tillämpas analogt på personer som inte formellt är utsedda till organledamöter men som i praktiken fungerar som sådana. Detta gäller såväl i fråga om ansvaret mot bolaget som mot tredje man. Ansvaret kan därför göras gällande även om det finns formella brister i det behöriga bolagsorganets beslut att utse styrelseledamot eller verkställande direktör. Detta bör då också gälla när någon formellt blivit entledigad, men fortsatt att verka i bolaget trots att en anmälan om frånträde nått Bolagsverket.
I detta fall har 59-åringen formellt blivit entledigad från sitt uppdrag i bolaget men trots detta fortsatt att verka i bolaget. Enligt tingsrätten kunde mannen alltså bli ersättningsskyldig om han uppsåtligen, eller av oaktsamhet, orsakat bolaget skada genom sitt agerande.
Dömdes att betala 29 000 kronor i skadestånd
Mot bakgrund av den mycket korta tid som 59-åringen ensam var ansvarig för fastighetsbolaget i förening med vad som har framkommit om vilka efterforskningar han gjorde, eller snarare inte gjorde, innan han genom egen ansökan begärde att bolaget skulle försättas i konkurs, kunde han, enligt tingsrätten, inte anses ha gjort tillräckliga efterforskningar för att utreda bolagets ekonomiska situation för ett välgrundat ställningstagande om bolaget var på obestånd.
Enligt tingsrättens bedömning har 59-åringen inte iakttagit den omsorg som krävs av en styrelseledamot i motsvarande situation och han har därför agerat oaktsamt i samband med att han genom egen ansökan begärde att bolaget skulle försättas i konkurs. Mannen dömdes att betala 29 000 kronor i skadestånd till bolaget.
Hovrätten gjorde annan bedömning och friade mannen
Hovrätten över Skåne och Blekinge konstaterar att den nu aktuella paragrafen i aktiebolagslagen i vissa situationer kan tillämpas analogt och grunda skadeståndsansvar även för en person som inte formellt är utsedd till styrelseledamot, men som i praktiken fungerar som sådan och utövar ett bestämmande inflytande över bolaget, en så kallad faktisk företrädare.
Den som bedöms vara faktisk företrädare utövar bestämmanderätten i bolaget med bolagets vetskap eller samtycke.
I förevarande fall har bolaget genom beslut den 26 december 2016 entledigat 59-åringen som ställföreträdare för bolaget. Något uppdragsavtal mellan 59-åringen och bolaget har därefter inte funnits. Bestämmelsen i aktiebolagslagen är därför inte direkt tillämplig på hans åtgärd att den 29 december 2016 ansöka om att bolaget skulle försättas i konkurs. Omständigheterna är inte heller sådana att det finns stöd för att tillämpa skadeståndsbestämmelsen i den aktuella bestämmelsen analogt.
Bolaget har dessutom inte påstått att 59-åringen genom sitt agerande har begått något brott. Bolaget har inte heller visat att 59-åringen agerat på något annat sätt som kan grunda skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada Bestämmelsen i 2 kap. 2 § skadeståndslagen är således inte tillämplig och utvidgat ansvar med stöd av rättspraxis saknas. Bolagets käromål ogillades därför. (Blendow Lexnova)
