Motståndskraften i Sveriges ekonomi är stark och återhämtningen ökar i styrka under andra halvåret 2021. det uppger finansminister Magdalena Andersson som håller presskonferens på måndagsmorgonen.
Motståndskraften i Sveriges ekonomi är stark och återhämtningen ökar i styrka under andra halvåret 2021. I takt med att aktiviteten stiger stärks även arbetsmarknaden. Trots detta är läget fortsatt allvarligt, särskilt för de med svag ställning på arbetsmarknaden. Det visar Finansdepartementets senaste prognos som finansminister Magdalena Andersson presenterar idag.
– Svensk ekonomi står stark i jämförelse med många andra länder, men även Sverige har ett tufft läge på arbetsmarknaden. Regeringens krisåtgärder har räddat många jobb men jag har också varit tydlig med att inget land kan rädda alla jobb när krisen slår till. Nu ska vi använda styrkan i svensk ekonomi för genomföra en kraftfull grön ekonomisk återstart och så att alla kan vara med och jobba Sverige ur krisen, säger finansminister Magdalena Andersson.
Industrin tillbaka men flera tjänstebranscher fortfarande drabbade
Den ekonomiska tillväxten stannade tydligt av i slutet av 2020 efter att ha ökat snabbt i början av hösten. Även i Sverige följdes en snabb återhämtning under det tredje kvartalet av en nedgång under årets sista månader. Men efterfrågan minskade inte lika påtagligt i slutet av 2020 som i början av 2020, delvis på grund av att den globala industriproduktionen inte påverkades lika kraftigt. Industrin återvände till tidigare aktivitetsnivåer under andra halvåret 2020, medan flera tjänstebranscher fortsatt är hårt drabbade.
Tillväxten väntas bli svag under inledningen av 2021
Enligt Finansdepartementet väntas tillväxten bli svag även under inledningen av 2021 som en följd av fortsatt hög smittspridning. Under andra halvåret väntas tillväxten stiga i snabbare takt igen när smittspridningen är lägre och restriktioner gradvis kan lyftas.
Svensk BNP bedöms öka med 3,2 och 3,8 procent 2021 och 2022. Svensk ekonomi bedöms befinna sig i en fortsatt lågkonjunktur under perioden.
Enligt Finansdepartementet bedöms återhämtningen på arbetsmarknaden återupptas under det andra halvåret. Initialt väntas många företag i första hand trappa upp produktionen genom att utöka redan anställdas arbetstid när korttidspermitteringar fasas ut. Som en konsekvens av detta bedöms sysselsättningen endast växa svagt under 2021 för att sedan öka snabbare under 2022. Arbetslösheten bedöms därför minska tydligt 2022 och uppgå till 7,9 procent.
Från och med 2022 förstärks de offentliga finanserna
En ansvarsfull finanspolitik bidrog till goda offentliga finanser före pandemin. Sverige har därför goda förutsättningar att hantera lågkonjunkturen som följer av pandemin.
De offentliga finanserna försvagades kraftigt under 2020 och väntas försvagas ytterligare 2021. Utvecklingen är en följd av konjunkturnedgången och de finanspolitiska åtgärder som regeringen föreslagit för att bemöta pandemins effekter. Från och med 2022 förstärks de offentliga finanserna i takt med att ekonomin återhämtar sig.
Enligt Finansdepartementet var Maastrichtskulden cirka 35 procent av BNP 2019 och ökade till cirka 40 procent av BNP 2020. I kronor räknat beräknas den öka 2021, främst till följd av de ytterligare finanspolitiska åtgärder som vidtas. Skulden beräknas vara oförändrad som andel av BNP, vilket beror på att tillväxten ökar och att Riksbanken betalar tillbaka delar av valutareserven. Bruttoskulden faller snabbt som andel av BNP från och med 2022, bland annat på grund av att tillfälliga finanspolitiska åtgärder fasas ut.
Finansdepartementet uppger att bedömningen sammantaget är att de offentliga finanserna är i gott skick och att utvecklingen ligger i linje med det finanspolitiska ramverket.
