Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020 och den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent.
Det är den högsta nivån sedan Finansinspektionens bolånekartläggning startade.
– Skuldkvoten hos nya bostadsköpare fortsätter att stiga i ett läge där räntorna är på väg uppåt. Det är bekymmersamt eftersom hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i ett pressmeddelande.
Finansinspektionen konstaterar att de nya bolånetagarna, överlag, har marginaler för att kunna betala av sina lån vid en sämre ekonomisk situation, men konstaterar att de är känsligare för högre ränta än tidigare.
– Skuldkvoten hos nya bostadsköpare fortsätter att stiga i ett läge där räntorna är på väg uppåt. Det är bekymmersamt eftersom hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen. Att fler nu binder sina bolån är ett sätt att öka motståndskraften mot stigande räntor. Men vi anser att det behöver bli enklare och billigare för hushållen att säga upp sina bolån i förtid, säger generaldirektör Erik Thedéen i pressmeddelandet.
Samtidigt som den genomsnittliga skuldkvoten steg till rekordnivå skönt belåningsgraden något. Andelen nya bolånetagare med riktigt höga skuldkvoter är dock tillbaka på ungefär samma nivå som före amorteringskravet och fler nya bolånetagare än tidigare hade stora lån både i förhållande till bostadens värde och till inkomsten.
