Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Ingen MBL-fråga när polisinspektör fråntogs sitt tjänstevapen

Arbetsrätt
Publicerad: 2021-11-18 10:05
Foto: Daniella Backlund / SvD / TT

Arbetsdomstolen anser att beslutet att återta tjänstevapnet från en polisinspektör på en ekonomiavdelning inte kräver en MBL-förhandling.
Detta även om beslutet medfört att han inte kan fullgöra sin lagstadgade ingripandeskyldighet och att det påverkar såväl hans arbetsmiljö och säkerhet som hans skyldigheter som krigsplacerad vid Polismyndigheten.

Den 24 april 2019 beslutade Polismyndigheten att återta tjänstevapnet från en polisinspektör. Någon förhandling enligt medbestämmandelagen genomfördes inte innan beslutet fattades. Samverkansorganet OFR/P genom Polisförbundet tvistar med Staten genom Arbetsgivarverket om Polismyndigheten varit skyldig att förhandla enligt medbestämmandelagen före beslutet att återta tjänstevapnet.

Förbundet menar att beslutet att återta polisinspektörens tjänstevapen innebar en sådan viktigare förändring som avses i 11 § medbestämmandelagen, både av arbetsgivarens verksamhet och av polisinspektörens arbets- eller anställningsförhållanden. Då Polismyndigheten inte förhandlade frågan innan beslutet fattades, bröt Polismyndigheten mot bestämmelsen. Staten ska därför betala allmänt skadestånd till OFR/P för brott mot medbestämmandelagen.

Staten anser inte att beslutet utgör en sådan viktigare förändring som behöver förhandlas.

Arbetar med lokalförvaltning

Av utredningen om mannens arbetsuppgifter framkommer att han är anställd som polisinspektör vid Polismyndigheten. Sedan 2012 har han arbetat med lokalförvaltning och sedan den 1 januari 2015 är han placerad på ekonomiavdelningens lokalförsörjningsenhet. Polisinspektören har uppgett att han är projektledare för de fastigheter som är mest känsliga för polisen, att han i sitt arbete reser mellan anläggningarna för att tillse säkerheten där och att han har tjänstevapnet med sig när han reser med tåg och bil, men inte när han reser med flyg. Han har förklarat att han har tjänstevapnet för att han är polis med ingripandeskyldighet, att det finns en hotbild mot anläggningarna och att både lokaler, personal och fordon kartläggs.

Förbundet tillägger att när polisinspektören rör sig ute i samhället i tjänsten är han att betrakta som polis i yttre tjänst med lagstadgad ingripandeskyldighet. För att kunna uppfylla den skyldigheten behöver han viss utrustning, bland annat tjänstevapnet. Utan tjänstevapnet skulle han inte kunna ingripa vid till exempel ett knivöverfall. Det är motiverat av såväl arbetsmiljö- som säkerhetsskäl att han som polisman bär tjänstevapen.

Beslutet att återta hans tjänstevapen förändrade hans förutsättningar att uppfylla sina skyldigheter som polis. Detta gäller även för hans roll som skjut- och vapeninstruktör, vilket han var fram till årsskiftet 2020/2021. Beslutet påverkade också hans skyldigheter som krigsplacerad vid Polismyndigheten i händelse av höjd beredskap eller krig. Beslutet fick således många följdverkningar för honom i hans arbets- och anställningsförhållanden. Det handlar om principiellt viktiga frågor som förbundet har intresse av att förhandla.

Varken tillfälligt eller permanent beslut

Beslutet att återta polisinspektörens tjänstevapen var, konstaterar Arbetsdomstolen, inte tillfälligt men heller inte permanent då det skulle kunna omprövas om hans arbetsuppgifter ändrades.

När beslutet om att återta hans tjänstevapen fattades hade han arbetat med lokalförsörjning i cirka sju år, varav sedan den 1 januari 2015 vid lokalförsörjningsenheten. Det har inte framkommit något som talar för att det legat inom ramen för hans arbetsuppgifter där att bära det arbetsredskap som ett tjänstevapen är.

Enligt Arbetsdomstolens mening har Polismyndigheten inte varit förhandlingsskyldig på den grunden att beslutet inneburit att polisinspektörens förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter förändrats. Den förändring för honom som det innebar att han tills vidare inte längre fick ha ett tjänstevapen får, med hänsyn till hans arbetsuppgifter vid lokalförsörjningsenheten, anses objektivt sett vara av mindre betydelse.

Inget relevant intresse av förhandling

När det därefter gäller det som OFR/P har gjort gällande om att beslutet medfört att han inte kan fullgöra sin lagstadgade ingripandeskyldighet och att det påverkar såväl hans arbetsmiljö och säkerhet som hans skyldigheter som krigsplacerad vid Polismyndigheten i händelse av höjd beredskap eller krig, gör Arbetsdomstolen följande bedömning: Att förbundet tydligen har den generella uppfattningen att poliser av anförda skäl normalt ska ha tjänstevapen och att de förhandlade föreskrifterna bör ändras i enlighet härmed, innebär enligt Arbetsdomstolens mening inte att det typiskt sett finns ett relevant intresse för den fackliga organisationen att få förhandla inför enskilda beslut om att återta tjänstevapen, när beslutet objektivt sett med hänsyn till arbetsuppgifterna är av mindre betydelse.

Enligt Arbetsdomstolens mening har beslutet således inte heller inneburit någon viktigare förändring av mannens arbets- eller anställningsförhållanden av de nu angivna skälen.

Inte ålagts att instruera

När det slutligen gäller frågan om ett uppdrag som skjut- och vapeninstruktör påverkats av beslutet, har parterna olika uppfattningar om polisinspektören över huvud taget varit sådan instruktör under placeringen vid lokalförsörjningsenheten. Även om Arbetsdomstolen godtar mannens uppgifter om att han tidigare verkat som skjut- och vapeninstruktör cirka två gånger per år, så är det genom vittnesuppgifter klarlagt att det inte skett inom ramen för hans anställning på lokalförsörjningsenheten, det vill säga han har inte ålagts av arbetsgivaren att utföra den arbetsuppgiften.

Både polisinspektören och ett vittne har uppgett att det i och för sig går att låna vapen för instruktionstillfällen. Mot denna bakgrund gör domstolen bedömningen att beslutet om att återta tjänstevapnet visserligen kan sägas ha inneburit ett visst ingrepp av polisinspektörens arbets- eller anställningsförhållanden men att detta varit av mindre betydelse.

Detta innebär att Polismyndigheten inte har varit skyldig att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen före beslutet att återta polisinspektörens tjänstevapen. (Blendow Lexnova)


Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se