Det är frågan om en arbetsskada när den kvinnliga sjuksköterskan, som utsatts för mobbing och trakasserier på sin arbetsplats, fått sin arbetsförmåga nedsatt. Det konstaterar förvaltningsrätten i en dom idag.
Kvinnan arbetade fram till 2012 som undersköterska inom Norrköpings kommun.
Enligt kvinnan har hon i sitt arbete som undersköterska blivit såväl kränkt, trakasserad som förtalad under en lång tid. Hon har diagnostiserats med en depressionsdiagnos och hennes liv har under de senaste åren förändrats så drastiskt att hon inte längre har något socialt liv. Något hon styrker genom medicinska journaler, utredningar, polisanmälan och ett yttrande från Arbets- och mijömedicinska kliniken.
Även skyddsombudet har framfört kritik mot arbetsmiljön och ledarskapet på kvinnans arbetsplats och anser att det är en fråga om mobbing, varför det är felaktigt av Försäkringskassan att ”hänföra exponeringen till undantagen inom arbetsskadeförsäkringen”.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Gick till domstol efter sista avslaget
Efter flera års strider mot Försäkringskassan valde kvinnan att överklaga myndighetens senaste avslag till förvaltningsrätten i Linköping. Väl framme vid muntlig förhandling valde Försäkringskassan att ändra inställning i frågan och medgav att kvinnans depressionsbesvär skulle betraktas som en arbetsskada. Något som förvaltningsrätten även slår fast i sin dom.
Enligt förvaltningsrätten kan så kallad livränta dock utgå tidigast från den tidpunkt där de så kallade grundförutsättningarna anses vara uppfyllda. Innebörden av detta är, enligt förvaltningsrätten, att personens förmåga att generera en inkomst via arbete måste vara ”bestående nedsatt” under ett år och med minst en femtondel av inkomsten som oskadad.
Försäkringskassan ska pröva frågan på nytt
Förvaltningsrätten konstaterar att det först under april 2015, via en medicinsk bedömning, konstaterades att kvinnans psykiska besvär är bestående. Domstolen konstaterar även att kvinnan fick ett avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare fram till och med maj 2017, varför hon inte gjorde någon inkomstförlust före juni 2017. Först från detta datum är kvinnan därför berättigad livränta.
Eftersom parterna blivit överens om att Parterna är numera överens om att kvinnans depressionsbesvär är att betrakta som en arbetsskada väljer förvaltningsrätten att bifalla kvinnans överklagande och återförvisa målet till Försäkringskassan för utredning om hur stor del av den nedsatta arbetsförmågan som är hänförlig till arbetsskadan samt om övriga förutsättningar för livränta är uppfyllda. Det överklagade beslutet avseende livränta från och med den 1 juni 2017 ska därför upphävas och målet lämnas åter till kassan för vidare utredning.
