Förvaltningsrätten i Luleå ansåg att en 50-årig Luleå-kvinna kunde återgå till jobb trots en depression i kombination med kroppsliga besvär.
Kammarrätten i Sundsvall anser att hennes arbetsförmåga varit helt nedsatt.
Kvinnan som är anställd som ordningsväktare har haft hel sjukpenning mellan den 26 maj och den 7 november 2017. I ett beslut den 7 februari 2018 kring frågan om fortsatt sjukpenning efter den 7 maj sa Försäkringskassan nej till hennes begäran. På grund av smärta, medicinering och depression samt fortsatt hälsoutredning ansåg 50-åringen att hon har rätt till fortsatt sjukpenning.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
Inte tillräckligt nedsatt
Försäkringskassan bedömde att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden.
Förvaltningsrätten i Luleå höll med. Rätten noterade att behandlande läkare hade bedömt kvinnans arbetsförmåga i förhållande till arbetet som ordningsvakt och ansett den helt nedsatt. Förvaltningsrätten ifrågasatte inte att så var fallet under aktuell period eftersom det arbetet innehåller moment som får anses olämpliga med hänsyn till hennes besvär. Hennes förmåga skulle dock prövas mot ett normalt förekommande arbete. Att arbetsförmågan var nedsatt även i sådana arbeten beskrivs inte av läkaren i den medicinska utredningen. Vad gäller hennes psykiska mående framgick inte av de medicinska underlagen att dessa medför några aktivitetsbegränsningar alls. Därför avslogs hennes överklagande.
Generaliserat ångestsyndrom
Kammarrätten i Luleå konstaterar att i ett läkarutlåtande om hälsotillstånd, daterat 30 oktober 2017, diagnosticerades kvinnan med generaliserat ångestsyndrom och svår depressiv episod vid sidan av de tidigare diagnoserna lumbago samt smärtor i ländrygg och höfter.
Kammarrätten bedömer att den svåra depressiva episoden och hur den i läkarutlåtanden beskrivits påverka kvinnan i förening med hennes somatiska sjuklighet gör det sannolikt att hennes arbetsförmåga under perioden 8–30 november 2017 varit helt nedsatt på grund av sjukdom i förhållande till arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Kvinna får därmed bifall till sin talan.
Enligt instansordningsprincipen är det Försäkringskassan som ska pröva om övriga förutsättningar för sjukpenning är uppfyllda. (Blendow Lexnova)
