Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Vad har en illegal städerska med en före detta bank-VD att göra?

Krönikor
Publicerad: 2022-01-12 12:06

KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på FCG

Rent hus? 

Kvinnan tittar rakt in i kameran, utan att för en bråkdels sekund vika med blicken.

“Vi har inga sådana kunder.” Frågan om den eventuella kännedomen om ett stort antal högriskkunder upprepades. Kompakt vidhållande.

Den före detta VD:n för banken åtalades nyligen för bland annat grovt svindleri. Fingrar pekas. Inte bara fatala brister i arbetet mot penningtvätt, utan grov manipulation av informationen som följde. Det blev dubbelt fel.

Några dagar senare avslöjas att en firma som städar statsministerns villa anlitar illegal arbetskraft. Det blåser kallt och offerkoftan tas på. Krishanteringen blir extra svår när ansvaret inte är utstakat. Inte ens statsministern är immun mot den svarta arbetsmarknaden som omfattar 6 procent av alla löner som betalas ut i Sverige. Det är en monumental utmaning som vi alla är mer eller mindre exponerade för. Från bostadsrättsföreningens fasadrenovering till nagelsalongerna. Under 2020-2021 jobbade jag med bakgrundskontroll och granskning av bolag inom bygg. Det som kändes tyngst, relativt den krassa verkligheten av systematiskt ‘fusk’, var vissa riktigt oväntade reaktioner. Kunderna som beställt granskningar av existerande leverantörer där vi rapporterade tydliga indikationer på svartarbete men som valde att inte agera. Inga åtgärder, ingen utpekad, ingen gungar båten. Vi hade kunnat förvänta oss motsatsen.

Vad har en illegal städerska med en före detta bank-VD att göra?

Ekonomisk brottslighet i form av svartarbete kostar >90 miljarder per år (Skatteverket 2020) enkom i förlorade skatteintäkter. Statsministerns städerskan är en del av detta. Den svarta ekonomin i Sverige som helhet uppskattas till mellan 10 och 19 procent av BNP. De olagliga inkomsterna, må de vara svarta löner eller intäkter från annan kriminell verksamhet, placeras och tvättas genom en bank eller annat finansiellt institut, och det åligger som bekant dessa att säkerställa kundkännedom och göra riskbedömningar för att förhindra penningtvätt. 

‘Galenskap är ett undantag på individnivå, men snarare en regel i grupp’, enligt den tyske filosofen Nietsche. Det har kallats Lucifer-effekten, avsiktlig blindhet och missförståndsberoende. Det har forskats mycket på gruppbeteende, från Milgrams socialpsykologiska experiment om blind lydnad, till människors tendens att avsiktligt blunda för fakta om det krävs för att få tillhöra gruppen. Lydnad är okomplicerat. Blind lydnad är en friktionsfri genväg för att slippa tänka själv och riskera att stötas ut från gruppen. Tänk, den applåderade visselblåsarens öden och kval. Ingen vill stage-divea utan publik.

Den så kallade bedrägeritriangeln förklarar att vi människor väljer att göra fel när tillfälle ges, när det finns ett tryck eller incitament och att beteendet sedan rationaliseras, i termer av att ‘alla’ gör så här, eller att agerandet är rättmätigt utifrån tuffa mål, att det bara är ett tillfälle och så vidare. Så fungerar hjärnan. Den rättfärdigar agerande i rent självförsvar. Till slut, tror vi faktiskt det är sant. 

Under slutet av förra året, intervjuade jag ett antal penningtvättsexperter för en kommande rapport om arbetet mot penningtvätt, riskhantering och best practice. Regelverken är tuffa, det är byråkratiskt och leder många gånger till mekaniska förfaranden med låg effekt, sades det mig. 

Att en organisation inte vet hur många högriskkunder de har, visar på något annat än att det är ett juridiskt problem,” kommenterade en profilerad AML-chef på en stor bank. 

Huvudet på spiken, och tillbaka till den förre bank-VD:n. Eller till regeringskansliet. Vi såg det inte komma. Vi låter den upplevda sanningshalten i något som ursprungligen är fel eller bristfälligt växa. Missförståndsberoendet blommar ut, vi väljer dumheten, som bekräftas och till slut blir rätt. Alternativet antas bli för kostsamt på ett personligt plan om vi riskerar förlora vår grupptillhörighet.

Om detta nu är djupt mänskligt beteende, att en av våra starkaste drivkrafter består i viljan att tillhöra gruppen, hur påverkar det bolagsstyrning och integritet? Tja, vi får förlika oss med insikten att människan är ett rovdjur, och att vår överlevnadsinstinkt gör oss beredda att avsiktigt blunda, även för det kriminella när vi tror att det gagnar oss personligen, eller att motsatsen skadar oss.

Samtidigt som man kan välkomna det signalvärde som den rättsliga processen kring blåsvädersbankens ex-VD innebär för finansbranschen, utifrån hennes roll, inte utifrån hennes person, gör det mig ont att se hur vi så snabbt skjuter ned den enskilda individen, förenklar och av självbevarelsedrift eller kanske lathet, väljer att blunda för den större bilden. För att det är enklast. Och så kanske vi också blir en del av samma dramaturgi. För hon är ju en. 

Jag läser ledaren i DN 10/01 som hävdar att det snart är lättare för kriminella att pressa poliser än tvärtom. Den allvarligaste kritiken de två poliserna som intervjuas ger mot myndighetens ledning är ‘instinkten att dölja sina misslyckanden bakom dimridåer och ordkaskader’. Ytterligare ett exempel på hur den avsiktliga blindheten kan drabba en hel organisation. 

Och hur ser vägen framåt ut? Bara att förstå att det handlar om socialpsykologi snarare än juridik är ett viktigt steg. För det andra, värna kontrollfunktionerna och oberoende granskning. De som idag fortfarande ofta buntas ihop som affärsvärldens panelhöns och glädjedödare, kan utgöra skillnaden mellan nya investerare och dramatiska börskursfall. För det tredje, låt oss ägna några minuter under 2022 till att försöka förstå innebörden av positiva och negativa incitament, inklusive hur konstruktiv respektive destruktiv grupptillhörighet tar sig uttryck. Mekanismerna för detta mänskliga beteende fungerar på samma sätt på ledningsgruppsnivå i marknadsledande bolag som hos gängkriminella. För att ligga steget före och förhindra kriminell verksamhet att använda att bolag och banker (inklusive stat och kommun) som verktyg behövs nytt, för att inte säga disruptivt, tankeledarskap. Vi får börja med att våga ställa oss själva de riktigt jobbiga frågorna.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se