Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Tydligt och okomplicerat språk viktig framgångsfaktor för advokater”

Krönikor
Publicerad: 2020-03-05 13:07

KRÖNIKA – av Camilla Wikland, advokat, Hope Advokater.

En aktuell fråga i en konservativ bransch är hur vi jurister uttrycker oss i tal och skrift. Vårt språk uppfattas ofta som ålderdomligt och komplicerat. Behöver det verkligen vara så och kan vi vara tydliga och förenkla språket utan att tappa kraften i vårt viktigaste verktyg?   

Det finns flera anledningar till varför vi jurister ska skriva enkelt, modernt och tydligt. Det kanske mest självklara är att mottagaren ska förstå det vi vill framföra. Komplexa meningsbyggnader och ålderdomliga ord kan innebära att budskapet blir otydlig. Det är alltid människor som är mottagare till vårt budskap och oavsett vem vi riktar oss till är enkelhet och tydlighet viktigt.

Advokatens vardag består i stor utsträckning av att försöka övertyga domare, motparter och inte sällan klienter om en viss sak. Färdigheten att retoriskt kunna argumentera för sin sak är en framgångsfaktor. Jag menar att ett tydligt och okomplicerat språk är en viktig komponent i denna färdighet och för att vara en framgångsrik advokat.

Ett skäl till att förenkla språket och inte använda sig av gammaldags uttryck är att följa de önskemål som domstolarna framför. Domare blir ibland irriterade över att ombud uttrycker sig onödigt svårt under processföringen. Att skriva enkelt och begripligt kan därför bespara ombud onödig friktion med personal på domstolen. Många domstolar har en lista över fraser, uttryck och ord som domare och notarier rekommenderas att följa när de skriver domar och beslut. Listan har sin bakgrund i 11 § språklagen (2009:600) som anger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

Regeringskansliet har även en ”svart lista” över svårbegripliga juridiska begrepp som offentlig verksamhet bör undvika att använda. Som exempel kan nämnas att ”alltjämt” bör bytas ut mot ”fortfarande”, ”därav” mot ”av detta”, ”ej” mot ”inte” och ”jämväl” mot ”också”. Det är alltså frågan om små justeringar av ord som får stor effekt på den text som ges in till domstolen eller vid en muntlig framställan.

Vi jurister kan dra lärdom av hur justitieråden i Högsta domstolen numera skriver sina domar. De är ofta mycket tydliga, skrivna i punktform, språket är enkelt att följa och konsekvent. Även om domarna ofta berör väldigt komplexa juridiska frågeställningar är texterna lätta att läsa och ta till sig.

Ett viktigt verktyg i det juridiska hantverket är alltså det svenska språket. Trots detta läggs inte någon större vikt vid detta på juristutbildningen och det är sällan under utbildningen som det läggs fokus på enkelhet i språket. Det är därför inte konstigt att nyutexaminerade jurister ofta använder sig av ett relativt komplext språk. Det är vår uppgift som seniora jurister att vara goda förebilder och förmedla de möjligheter som enkelhet och tydlighet i språket innebär för oss jurister i vår vardag.

Det är dags för oss att förfina vårt hantverk ännu mer och tänka på mottagaren – ett mindre komplicerat språkval i taget.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: