Thomas Rolén – ”Jag förstår att snippadomen väcker känslor”

KRÖNIKA – av Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket.

Få har nog missat rapporteringen om det som media benämnt som ”snippadomen” de senaste veckorna. Mycket har sagts och skrivits men när det nu är dags för mig att skriva min andra krönika på temat rättsstaten kan inte heller jag undgå ämnet.

Jag har följt såväl mediebevakningen som diskussionerna på sociala medier och blir bekymrad över vad jag har tagit del av.

Låt mig börja med att slå fast att jag förstår att domen väcker känslor och att den diskuteras. Inom Sveriges Domstolar har vi under många år arbetat för att öka transparensen kring hur domstolarna dömer och varför. För bara något tiotal år sedan ansåg många domare att domen talade för sig själv. Att skriva ett pressmeddelande, ställa upp på en intervju eller att i ett uppmärksammat mål arrangera en pressträff för att berätta om vad domstolen kommit fram till, ansågs uteslutet. Där är vi inte idag. Sedan 2010 finns det en gemensam mediestrategi för hela Sveriges Domstolar och målet med vår kommunikation är att stärka kunskapen om och förtroendet för domstolarna.

Under 2022 publicerades 776 nyheter och pressmeddelanden på vår gemensamma webbplats domstol.se. De allra flesta handlade om uppmärksammade mål. Många domstolar bedriver numera ett aktivt kommunikationsarbete som syftar till att förklara domar och beslut för att på så sätt främja öppenhet och transparens. Att den nu aktuella domen diskuteras är alltså i sig inget konstigt. Det jag har reagerat på är hur diskussionen har förts och vad den har fått för konsekvenser.

På sociala medier har kritiken har varit hård och i många fall riktat sig direkt mot de personer som dömde i målet, såväl yrkesdomare som lekmannadomare. Jag har sett krav på att de ska utredas för tjänstefel, varnas, avskedas, rensas ut. Att ge sig på enskilda domare på det här sättet hör inte hemma i en rättsstat, därutöver är det ett språkbruk som enligt min mening är oacceptabelt.

De två nämndemän som dömde i målet lämnade sina uppdrag efter ”coachande samtal” med sitt parti. Vad som sades i detta samtal vet jag naturligtvis inte men när distriktsordföranden i media först kritiserar domen och sedan kommenterar beskedet att nämndemännen avsagt sig sina uppdrag som ”klokt” så räcker det för att skapa misstankar om att nämndemännen har utsatts för politiska påtryckningar.
Att vara nämndeman är ett speciellt uppdrag. Du utses av ett politiskt parti men uppdraget i sig är helt opolitiskt. Jag är därför av uppfattningen att partiexpeditioner inte ska kalla nämndemän till möten kopplade till deras uppdrag. De nämndemän som dömer i våra svenska domstolar ska kunna göra det fritt och oberoende, utan att oroa sig över vilka konsekvenser deras dömande kan få för den politiska karriären.

Rättssäkerheten bygger på att politiker stiftar lagar och att oberoende domare tolkar dessa lagar. Är politikerna missnöjda med hur domstolarna dömer ändrar de lagarna – de sparkar inte domare eller utsätter dem för olika typer av påtryckningar.

Då och då blir frågan om hur nämndemän rekryteras aktuell. I Sverige är det våra politiska partier i kommun- och regionfullmäktige som nominerar nämndemän, men i takt med att partiernas medlemsantal sjunker så minskar också rekryteringsbasen. Det finns dock inget formellt krav på partimedlemskap för att bli nämndeman. Samtidigt så saknar partierna incitament för att söka sig utanför medlemsregistren då nya personer ska nomineras.

De senaste regeringarna har, oavsett färg, gett uttryck för en vilja att få en nämndemannakår som bättre avspeglar samhället vad gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke och att fler personer utan partipolitisk koppling ges faktisk möjlighet att komma i fråga för uppdraget. Nu finns det ett gyllene tillfälle att åstadkomma en sådan förändring. I år ska nämligen nya nämndemän väljas för mandatperioden 2024 – 2027.

Domstolsverket har av regeringen fått i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser inför detta val med syfte att få en mer allsidig sammansättning och att fler nämndemän än tidigare rekryteras utanför partipolitiken. Vi drar nu i gång en kampanj bland annat i sociala medier som handlar om att på olika sätt berätta om vad uppdraget som nämndeman innebär, hur själva valet går till och vikten av att nämndemannakåren speglar befolkningen i stort. Det ska dock sägas att Domstolsverket har haft motsvarande uppdrag i samband med tidigare nämndemannaval. Utvärderingen efter det förra regeringsuppdraget – som avslutades 2019 – visade att enbart kommunikation inte löser behovet av breddning och sammansättning.

Det finns personer som gärna vill bli nämndemän men inte vara medlem i ett politiskt parti, eftersom uppdraget i sig är opolitiskt. Om det vittnar många som hör av sig till oss. Om vi ska komma framåt i frågan måste partierna vara villiga att släppa kravet på partimedlemskap och politiskt engagemang för att nominera nämndemän.

Från Domstolsverkets sida kommer vi naturligtvis att göra vårt yttersta för att leva upp till regeringsuppdragets intention. Men om politikerna vill ha reell förändring så behöver de framför allt prata med sina partikamrater i valberedningar och nomineringskommittéer runt om i landet.