av Per Holknekt, Representant för drabbade av överträdelser av Främjandeförbudet och Per-Gunnar Norlin, Representant för Sveriges funktionsnedsatta.
”Vi måste försvara vår rättsstat, vi måste förstå vår del i den och vi måste ta ansvar för den” skriver Sveriges Domareförbunds ordförande och en styrelseledamot i SvD i januari 2023 i en artikel riktad mot justitieutskottets ordförande Richard Jomshof.
Hur står det då till med försvaret av rättsstaten och hur efterlever domstolar och myndigheter principen om unionsrättens företräde, när man avgör ärenden, som omfattas av Europeiska unionens och Sveriges gemensamma rättsordning, vilken gällt i över trettio år.
Konsumentskyddet är ett prioriterat område för unionen med tvingande regler i förordningar och direktiv. Både EU-kommissionen och EU-domstolen har åter-kommande publicerat förhandsavgöranden i frågan. Senast EU-domstolens tematiska faktablad angående oskäliga avtalsvillkor i april 2023.
När då maltesiska näringsidkare i form av fond- och spelbolag riktar marknadsföring mot svenska konsumenter, träder unionsrätten i kraft. Tvingande regelverk om konsumentskydd struntar myndigheter och domstolar i, vilket orsakat miljardförluster för sparare och personer med spelberoende. Konkreta exempel är Falcon Funds-härvan och aktuella mål om spelberoende. Trösten är att preskription inte kan åberopas enligt EU-domstolens rättspraxis, vilket framgår av dess faktablad.
Även i rent nationella förhållanden gäller EU:s konsumentskydd, vilket gör sig gällande i Allramålet. En näringsidkare är skyldig tillämpa ”God sed” gentemot spararen/konsumenten, men det glömmer Pensionsmyndighet, Ekobrottsmyndighet och domstol. I stället försöker man slingra sig undan ansvaret genom att stämma SE-banken i hopp om att spara över 500 miljoner för sin arbetsgivare.
Även på andra rättsområden företar myndigheter och domstolar övergrepp. När det gäller tolkning av momsdirektiven täcker förhandsavgöranden de flesta situationer. Trots det gör justitiekansler, förvaltningsdomstol och allmän domstol fortfarande sin egen skönsmässiga bedömning i strid med EU-domstolens rättspraxis.
Fallet Liljeholmsbadet är också betecknande. Stockholms stad beviljas rivningslov av Länsstyrelse och Mark- och miljödomstol, utan att ha presenterat en lagstadgad miljökonsekvensbeskrivning till men för barn, äldre och funktionsnedsatta med behov av ett tempererat bad i lugn miljö.
Att funktionsrättskonventionen är integrerad i Unionens rättsordning sedan länge märks inte, då funktionsnedsatta nekas talerätt. Sverige har också fått skarp och befogad kritik av Förenta nationernas funktionsrättskommittee i dess granskning i början av 2024.
När domare och myndighetspersoner nekar tillämpa gällande lag och godkänner brottslig aktivitet är det lätt att förstå den negativa utveckling som råder i landet. Dessa anställda har en skyldighet att agera som förebilder – ta sitt ansvar helt enkelt.
Finns där ens någon som på juridisk grund kan förklara varför Sveriges domstolar tillåts ignorera Unionsrätten?
