Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Samhällets onyanserade syn på vad som är hälsosamt”

Krönikor
Publicerad: 2023-01-12 11:01

KRÖNIKA – av advokaterna Camilla Wikland och Amanda Mikaelsdotter. Båda vid Hope Advokater.

Det knackar på dörren. För tredje gången vrider du på kaffekopparna på bordet som om din framtid hängde på åt vilket håll öronen på de drejade keramikmuggarna pekar. Du ropar till din dotter att hon ska komma ner från sitt rum och går för att öppna dörren där en familjestödjare från socialtjänsten väntar på att få komma in och bedöma ditt föräldraskap.

Under flera års tid har du tillsammans med din partner försökt komma till rätta med ert barns överviktig. Barnet är aktivt och välmående, har vänner och bra närvaro i skolan. Ni har fått berättat för er att övervikt hos barn bland annat beror på gener och arvsanlag men framför allt på att ert barn gör av med mindre energi än hen får i sig. Ni är införstådda med riskerna med övervikt och har tagit hjälp av sjukvården. Ni har samtyckt till att ta emot stöd och följer de ofta motstridiga instruktionerna så gott ni kan för att hjälpa ert barn att återfå en, enligt vården, normal vikt för att minska riskerna med barnets övervikt.

Du upplever att mötet med familjestödjaren flyter på bra, ni dricker kaffe och pratar om vardagliga saker. Du uttrycker en undran över hur länge ni ska låta barnet gå på diet eftersom du känner en oro över att barnet gått ned i vikt fort. Du vet vilka konsekvenser detta kan ge ditt barn och utöver de sjukdomar och psykiska men en skev kroppsuppfattning till följd av viktnedgång kan ge ditt barn, är du rädd att den annorlunda kosten ska påverka ditt barn i sociala sammanhang med andra jämnåriga.

Under mötet med familjestödjaren kommer ditt barn fram till dig och frågar försiktigt vart kakorna till fikat är. Det är inte konstigt att ett barn frågor efter kakorna till fikat, tvärt om. I vilken annan situation som helst hade det hört till det normala att bjuda på kakor till fikat. I den situation du befinner dig i, fysiskt övervakad av en myndighet som kan ta ditt barn ifrån dig, vet du däremot att det är just ditt tjocka barns fråga om fika som kan vara droppen.

Några månader efter mötet bestämmer sig socialnämnden i er kommun för att tvångsplacera ert barn i en annan familj. Nämnden anser inte att ert föräldraskap är tillräckligt för att ge ert barn det stöd hen behöver.

Situationen ovan påminner om vad en familj i Mellansverige gått igenom de senaste åren. Den 7 november 2022 meddelade Kammarrätten i Göteborg en dom som slår fast att socialnämnden har rätt. Kammarrätten beslutar om tvångsplacering av det överviktiga barnet med hänsyn till vad socialnämnden uppgett om att föräldrarna ifrågasatt hur länge de ska behöva ge barnet anpassad kost samt att barnet efter en tids viktnedgång ökat i vikt igen. Kammarrätten hänvisar också till att familjestödjaren under ett möte i hemmet noterat att mamman försökt dölja att barnet bett om kakor. Enligt domstolen innebär det här att föräldrarna brister i sin omsorg och inte förstår allvaret i situationen.

Domen är ett av många beslut om tvångsvård av unga i Sverige. År 2020 beslutades om tvångsvård för 3 486 barn (Socialstyrelsen officiella statistik om socialtjänstinsatser för barn och unga). Den här typen av beslut är av uppenbara skäl mycket svåra och kräver noga överväganden i varje enskilt fall eftersom det är när människors liv och frihet står på spel som betydelsen av korrekta beslut ställs på sin spets. Det får också anses vara i just dessa fall myndigheternas, och inte minst domstolarnas bedömningar, aldrig får grunda sig på ensidiga överväganden och samhälleliga förutfattade meningar om frågorna i målet.

Att övervikt kan leda till ohälsa och olika former av sjukdom är allmänt känt. Det är också känt att det inte är speciellt svårt (i jämförelse med att hålla vikten) för en tjock person att bli smal – men att behålla vikten är i stort sett omöjligt. Forskningen visar att över 90 procent av alla som bantar återgår till sin ursprungsvikt, eller en ännu högre vikt. Att vilja gå från vad som i vården klassas som överviktig till normalviktig ställer alltså otroligt höga krav på individen. Ännu högre blir kraven av uppenbara skäl på en förälder som ska förmå sitt barn att minska i vikt och samtidigt möjliggöra för barnet att upprätthålla sitt sociala liv och hantera riskerna som kommer med att kontrollera ett barns ätande och fysiska aktivitet.

Ett försök att gå ned i vikt kommer dessutom inte sällan med andra allvarliga hälsorisker. Bland tonårsflickor och unga kvinnor i Sverige lider cirka 190 000 av någon form av ätstörning. Mörkertalet är mycket stort och forskningen visar att det tar cirka 5-10 år att bli frisk från en ätstörning, men endast 50-70 procent av de som fått en ätstörningsdiagnos blir helt friska. Ätstörningar är dessutom den psykiatriska diagnos som är förknippad med högst överdödlighet.

Forskningen visar alltså att anpassad kost för viktnedgång är en av de största riskfaktorerna för att drabbas av en ätstörning. Att införa ett restriktivt ätande och öka rörligheten resulterar ofta i en viktförlust som drivs av en fasa för viktuppgång. Det här i sin tur leder ofta till en störd kroppsuppfattning och rädsla för kalorier och fett. Forskningen visar också att en person med medfödd sårbarhet för stört ätbeteendet – vilket inte sällan en person med övervikt redan i tidig ålder har – påverkas lätt av omgivningsfaktorer, såsom sociala relationer. Viktnedgång är alltså ofta den utlösande faktorn som tillsammans med både fysiska och psykiska faktorer utvecklar en ätstörning. Forskningen visar också att en ätstörning ofta börjar och/eller eskalerar till följd av en stressande händelse i en ungdoms liv.

Det är svårt att tänka sig en mer stressande och traumatiserande händelse i ett barns liv än att tvingas flytta ifrån sin familj och tvångsplaceras i en ny familj. Detta för att barnet anses för tjockt och ska genomgå omfattande livsstilsförändringar. Kammarrättens dom saknar i stort sett en avvägning mellan å ena sidan riskerna med övervikt och å andra sidan de risker denna stressande och traumatiska händelse innebär samt att anpassad kost för viktnedgång inte sällan utgör inledningsfasen till mycket allvarliga ätstörningar och annan psykisk ohälsa. Det kan inte uppfattas på annat sätt än att samhällets onyanserade syn på vad som är hälsosamt (inte minst för ett barn) fått en allt för stor plats i kammarrättens bedömning framför en tillräckligt rättssäker intresseavvägning för barnets bästa.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: