Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”På spaning i botaniska trädgården – om civil olydnad och originalposition”

Krönikor
Publicerad: 2021-04-15 11:48

KRÖNIKA – av Anna Lensmar-Friedman, jurist och grundare av Fairplace och Caroline Snellman, ägare och VD för LegalWorks Advisory, aktiv i bland annat Tjejzonen, Ownershift, Metoo-Uppropen och ICC.

Det är Uppsala, en bedövande varm vår, veckan efter ”sista-april” och staden har exploderat i grönska. En grupp studenter är på besök i Botaniska trädgården, ett föredöme i barock trädgårdskonst. De guidas såväl av trädgårdsmästare som sin lärare, doktoranden i rättshistoria. Välkrattade, raka, grusgångar knastrar under skorna. ”Se studenter, Le Code Civil!” utbrister doktoranden, ”Frankrikes sanna författning, en fast rättslig ram, en social och kulturell triumf”. Vidare på grusgången mot orangeriet där annan grönska väntar, vildvin och apelsiner, fikon och lagerträd. Men så plötsligt; en tuva gullvivor växer mitt på den välkrattade gången och har därtill fått sprida sig in mot gräsmattan och bryta trädgårdens fasta struktur. ”Ja, de är ju egentligen inte alls planerade här, mumlar trädgårdsmästaren nästan förläget, men humlorna älskar dem och det som stödjer den biologiska mångfalden och stärker hela trädgården får vara kvar. ”Minns detta” säger doktoranden, ”civil olydnad kan vara själva livsnerven i ett samhälle och är både en rättighet och en plikt för den som lever där”.

Den som var där minns och förstår att aktiva medborgare är ett demokratiideal. När utredningen om civil olydnad (SOU 1999:101, Olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister) skrevs, uppfattades aktiva medborgare också vara både demokratiideal och en bristvara. År 2021 är situationen en annan. Sociala rörelser har flyttat från gruset till digitala plattformar och blomstrar som aldrig förr. Det är enklare att engagera sig och tillgängligt för alla. Det är blixtsnabb kunskapsspridning och direkt demokrati. En ökad medborgarmakt för de som inte tidigare har haft tillgång till de beslutande rummen, där samhället nu har större möjlighet att agera på livskraftiga förslag, och därmed stärka vår demokrati. Ändå fnyses det åt röran i den juridiska strukturens välkrattade trädgård som denna utveckling skapar, en tragisk enfaldig världsbild som påkallar en historisk återblick.

Det förtjänar att påminnas att alla tider av stor samhällsförändring och teknisk utveckling har inneburit ett glapp mellan gällande rätt och det framväxande samhället. Där har civil olydnad med icke-vålds demonstrationer genomgående varit verktyg för folket att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

Så var fallet i den industriella revolutionen när den tidiga svenska arbetarrörelsen och fackförbunden skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med då gällande lag.

Så var fallet när Rosa Parks arresterades efter att ha vägrat ge upp sin plats i USA:s ras-segregerade kollektivtrafik. Startskottet för medborgarrättsrörelsen där högsta domstolen så småningom beslutade att bestämmelser om ras-segregerad kollektivtrafik var oförenliga med konstitutionen.

Så kan fallet vara nu, när en kvinna döms i hovrätten för grovt förtal efter att ha vittnat om en våldtäkt med rasistiska inslag i en hemlig grupp på Facebook. Kvinnan namngav inte mannen och har inte själv läckt utsagan från det slutna rummet. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter. Därtill ska kvinnan betala ett skadestånd till mannen med 60.000 kronor jämte ränta från 2017. Samma dag som nu nämnda domslut meddelas, genomför före detta JK och justitierådet, Göran Lambertz, en direktsänd presskonferens, symptomatiskt nog i sin trädgård. Där namngav han en kvinna som anmält honom för våldtäkt samt kallade henne för lögnare och bedragerska. Han säger sig även ha motanmält kvinnan för våldtäkt av princip, ”som en symbol”. Att medvetet lämna osanna uppgifter om en annan person till polis eller annan myndighet är brottsligt. Lambertz åtalas varken för förtal eller falsk tillvitelse.

En rättstrygghet som brister. Är detta likhet inför lagen? Vad är då rättvisa? Vi rekommenderar ett återbesök till Rawls OP och ett obligatoriskt införande av kvaliteten ”gott omdöme” vid rekrytering av alla som innehar förtroendeposter inom rättsväsende och vårt gemensamma styre. Det är som bekant otroligt många människor som skäms över sin kropp, men påfallande få människor som skäms över sitt beteende. Gott omdöme är det sannerligen inte gott om. Det må vara som i the Matrix, svårt att se bortom ett beslut du inte förstår. Men om du fick ett sämre utgångsläge gällande kön, etnicitet, samhällsklass, eller funktionsnivå i den rangordning vi människor tyvärr alltjämt ägnar oss åt, vilket samhälle vill du ha då? En monokultur med välkrattade trädgårdsgångar utan ifrågasättande av orättfärdiga lagar? Svaret borde vara enkelt, men common sense is unfortunately un-common. Att odla sin trädgård har aldrig varit ett bättre råd.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se