Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Om gränslöshet och killräcklighet

Krönikor
Publicerad: 2019-06-20 11:00

KRÖNIKA – av Caroline Snellman, ägare och VD för LegalWorks Advisory, aktiv i bland annat Tjejzonen, Ownershift, MetooUppropen och ICC.

När tomten kommer och barnen är som mest uppspelta kommer ett ”viktigt” mail.

Nu finns det andra svårigheter och utmaningar i livet. Men behovet att belysa hur gränslöshet påverkar oss alla, i det stora och lilla, kvarstår. Folk köar på världens högsta berg. Konstaterandet att mänskligheten är sjuk kan lämnas utan vidare utvikning.

Jag brottas med ordet ”sjuktal” som mått på ohälsa. Opersonligt och formellt, när det är din farbror, syster, dotter eller mamma det handlar om. Troligtvis din dotter eller mamma, eftersom kvinnor fortsätter att ha en högre sjukfrånvaro än män. Mätt som sjukpenningtal är kvinnors sjukfrånvaro dubbelt så hög som mäns.

Notera att mönstret med en högre sjukfrånvaro bland kvinnor inte är unikt för Sverige utan återfinns i de flesta av de västeuropeiska länder vars sjukfrånvaro brukar jämföras. Sverige tillhör dock de länder där skillnaderna är störst.

Stressjukdomar ökar och psykisk ohälsa har blivit en vanligare orsak till sjukskrivning. Samtidigt har andelen som upplever att de har alldeles för mycket att göra på jobbet inte ökat. Det behövs enligt Arbetsmiljöverket även andra förklaringar till ökade stressjukdomar. Tacka djävulen för det. Jag tillåter mig spekulera.

Kvinnorna har gått ut på arbetsmarknaden men männen har inte retirerat hem för att dela på det obetalda hemarbetet.

Sverige har 6 delpolitiska jämställdhetsmål. Inget är uppnått. Vi talar om basala saker som hälsa, ekonomi, utbildning, arbete, fysisk integritet, inflytande och makt att forma samhället och sina egna liv. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

I Sverige

– ges inte lika lön för lika arbete (data för årskull födda 1985 – där kvinnor dessutom har högre utbildningsnivå),
– anmäls inte 90 % av alla våldtäkter (Brå uppskattar att ungefär 10% av alla våldtäkter anmäls 2019),
– anställs och befordras män fortfarande i högre utsträckning på potential och kvinnor på meriter enkom,
– har #Metoo gått allt annat än för långt. Sexuella trakasserier är olagligt. Jag återkommer till det, men konstaterar krasst att vi knappast pratar ”nolltolerans” mot misshandel och mord på jobbet.

Den självgoda bilden av Sverige som ”ett jämställt land” stämmer inte.

Ta livet på allvar och beakta istället följande.

Du har en hudfärg. Den råkar kanske vara vit, vilket ger dig privilegiet att du säkert inte tänker på den så ofta, om ens alls. Du har ett kön (inte alla identifierar sig med ett) och som kvinna och cis-person (googla) finner jag mig ibland reflektera men i vissa sammanhang tvingas tänka på vilket kön jag har. Vardagliga exempel följer nedan, för att nyansera bilden, väl medveten om att jämställdhet inte är en sport i tyckande eller egen uppfattning – ett annars utbrett intellektuellt fritt fall. Läs med fördel Dunning–Kruger effekten och identifiera när du står på toppen av Mount Stupid. Bristen på jämställdhet är en kunskapsfråga baserad i forskning.

Jag hör inte manliga direktörskollegor kallas ”duktiga”. De skulle sannolikt uppfattas nedvärderande om pensionsmässiga Ove berömmer medelålders Sven med att han är ”duktig”. Ett ord till synes reserverat för barn, hundar, eller till vilken kvinna som helst oavsett ålder eller framgång.

Jag läser att snygga affärskvinnor anses mindre trovärdiga. Forskare kallar fenomenet ”the femme fatale effect” (amerikansk studie).

Jag ser fenomenet ”He’s skilled, she’s lucky” upprepas – av innebörd att ett lyckat projekt lett av en man i högre utsträckning förklaras med ”inneboende egenskaper” hos mannen, medan motsvarande för en kvinna är ”yttre faktorer och omständigheter”. Inverterat gäller misslyckanden. Ett projekt som gått åt pipan, lett av en man, (bort)förklaras i högre utsträckning med hänvisning till ”externa faktorer”, medan för kvinnan med hänvisning till ”inneboende egenskaper” eller strategier gjorda av kvinnan. Tanken går till Brexit samt företeelsen att kvinnor tas in för att städa upp efter mäns misslyckanden för att sedan hängas (jmf. Anna Kinberg Batra efter Moderaternas valförlust 2014).   

Jag ser bilder och reklam i media framställda utifrån orimligheter. För kostymer särskilt påtagligt – där män är fullt påklädda medan kvinnor inte har några kläder under alls. Visa mig den affärskvinna som går till jobbet med bar mage och utan BH iklädd kostym.

Den vardagliga listan kan göras lång, utan självklarheter som omvägen runt hotfulla huliganer.

Är det för att män är förskonade från förlossning, som apparater från 80-talet (no joke) faktiskt används vid vaginalt ultraljud? Lägg därtill illa anpassat material i form av plasthandske som regelrätt träs på den kolv som används vid densamma (also no joke).

Jag vågar påstå att om män fött barn hade teknik från 2000-talet dömts förlegad och att ingen VD-man år 2019 hade legat med benen i vädret med en pinne iklädd en plasthandske uppförd i underlivet med en apparat från 80-talet.

Dräktiga kor eller kvigor får inte transporteras mindre än 28 dygn före den beräknade kalvningen eller tidigare än 21 dygn efter kalvning. I Stockholm likt Sollefteå transporteras kvinnor i skarpt läge omkring på betydligt sämre villkor än kor. Detta med risk för livslånga skador som påverkar förmågan att kissa, bajsa och ha sex. Låt oss lämna skiten därhän, men att inte kunna ta en löptur, än mindre hoppa studsmatta, skratta gott, nysa, utan att kissa på sig, eller ens utsättas för risken för livslång påverkad orgasmfunktion eller smärtande ärr vid sex. Upprepade gånger. Jag finner det otroligt att män hade funnit sig, eller inte tillförsäkrats samma villkor som kor.

I en värld där idén om dominans, med mannen som härskare (med högre prioritet, rank och värde) och kvinnan som underordnad mannen, ser det annorlunda ut. Nevermind att barnafödande dödar. Varför förlossningskursen inte har ett eget avsnitt om förlossningsskador (och bättre forskning) nu när tystnaden och tabubeläggningen är stor, är för mig ett mysterium. Men ändå inte.

För det är enkelt att se och konstatera hur tyckare och odugliga ledare i kölvattnet av #Metoo gapar om att det endast handlar om att ”kvinnor måste våga anmäla”. Där den skickliga ledaren vet att tydlighet (vad som gäller), transparens (hur ärenden hanteras) och tillit (till organisationen och hanteringen) ofta kommer före talande. Talande arbetstagare skördas alltså i gott ledarskap. Tystnadskultur är ett tecken på motsatsen. En bör lära sig skillnaden, eller avgå som ledare.

Ett vidare tips till den som konstruktivt vill driva mänsklighetens utveckling framåt är att upphöra med självgod uppfattningsförmåga och odla en uns känslighet i förhållande till andra människor och svårighetsnivåer (särskilt män in the mirror).

Även om många är villiga att tillstå diskriminering och fördomar ute i samhället, är det få som ser och kan erkänna förekomsten inom den egna organisationen, än mindre det egna ledarskapet. Observera att båda könen reproducerar dåliga strukturer. Även kvinnliga chefer sätter lägre löner på kvinnor. Så funkar normer. Den vita, heterosexuella, kristna mannen kan ofta bara se och tillstå privilegiet hos den som spelar på en ”ännu enklare svårighetsnivå” i det västerländska samhälle (än honom själv), nämligen den vita, heterosexuella, kristna, mannen från en bättre familj. Att föreställa sig hur det är att spela på en betydligt besvärligare nivå, likt den lesbiska muslimska kvinnan, om man själv inte har den lotten, är svårt om inte omöjligt.

Alltför många är de cyklande MAMILs (Middle Aged Men in Lycra) som upplever att de har ”samma förutsättningar” som alla andra här i livet; “he too was raised by a single mum”. Att spela på en enklare svårighetsnivå är, tyvärr, för många höljt i dunkel. Likaså att lika förutsättningar kräver olika resurser. Att strukturella problem behöver strukturella lösningar, såsom delad föräldraförsäkring, kan reta gallfeber på allt från MAMILs till särartsfeministerna och tar oss snabbt tillbaka i det dike som får jämställdheten att trampa vatten – i debatten om debatten.  Nevermind att vi har haft över 40 år på oss att dela lika på föräldraförsäkringen eller att systemen, inklusive SGI, fortfarande är illa anpassat efter företagande vilket slår hårt mot kvinnligt sådant. Tyvärr har information inte jättestor betydelse för hur människor beter sig i slutändan (tänk solande och hudcancer). Istället behövs ett nytt ideal. Avseende solande att man är snygg i sitt eget skin. Avseende arbetslivet, nya normer om föräldraskap. Och ansvarstagande. Det finns inga svaga grupper, bara mer eller mindre svaga positioner.

Lär dig nyanserna i din svårighetsnivå och odla en lyhördhet i förhållande till andra.

En slutlig belysning av skillnader i synsätt kan skönjas gällande personligt straffansvar. I Sverige kan jag som VD åka i finkan om bolagets agent mutar någon i Angola. Det är helt enkelt vårdslös finansiering av mutbrott och inte uteslutande den mutbenägna agentens fel. Korruption uppstår inte i ett vakuum, utan i kontext av en rutten kultur och måste bekämpas verksamt har lagstiftaren konstaterat. Detta har alltså tagits på allvar inom anti-korruptionsarbetet, med strukturerat förhållningssätt i form av ”start with tone from the top”, riskanalyser, policies och kommunikation, utbildning och träning, uppföljning, repressalier och utvärdering. Personligt straffansvar för högsta ledningen gör helt enkelt stor skillnad när bolag ska arbeta med kultur och beteendeförändring.

Vårdslös hantering av sexuella trakasserier däremot bortförklaras än så länge med att ansvaret måste ligga på förövaren (jmf. agenten i Angola och svar från justitieminister Morgan Johansson i SvD den 28 oktober 2018). Personligt straffansvar för företagsledare inträder inte vid ”vårdslös hantering av sexuella trakasserier” när Jan kladdar på Lena. Vad Jan håller på med är i stort hans ensak, ett individuellt problem och tölpaktigt beteende. Att det är fråga om ett maktmissbruk (i en sexuell kontext) som möjliggjorts av företaget och normer, kopplar inte vanligt folk, inklusive lagstiftaren. Ännu. Sexuella trakasserier, likt korruption, uppstår emellertid inte i ett vakuum. ”Knölarna” bor i en jordmån, närd av dig som ledare och våra samhällsnormer. Sexism skadar samhället, likt korruption, där den yttersta konsekvensen av att grupper bedöms och värderas olika, är olika former av våld. Män går över kvinnors fysiska gränser så till den milda grad att förra året dödades 22 kvinnor av närstående, nästan en varannan vecka, mer eller mindre i det tysta. Kränkningarna på jobbet är sammanlänkat med våld och utryck för vår patriarkala struktur. Konsekvensen av Jannes latjande på jobbet är alltså en dödad mamma. Du kan skatta dig lycklig, i livets lotteri, att det inte var din.

Värderingar är inte värda någonting, om de inte håller i kris. Att förhålla sig till värdeord som snuddar vid hållbarhet, team, eller gemenskap inbegriper att inte skicka ”viktiga” mail när tomten kommer eller leka silly busy och störa den analkande midsommarfesten.

Stockholm är inte en världsmetropol (du kan sluta springa i rulltrapporna nu). Och Sverige är inte ett jämställt land.

Att jag misslyckas i mycket ovan förstärker bara resonemanget om att information bara tar en så långt. Strukturella problem kräver strukturella lösningar.

Om du lämnas med en känsla av manshat eller missaktning av MAMILs, kan jag tillförsäkra att du är offer för ett missförstånd. Till den som lämnas med ett kåseri utan röd tråd fullt av personliga åsikter, vill jag säga utmärkt. Jag har tagit mig friheten att leverera killräckligt, likt det osannolikt antal mediokra människor som dagligen upptar utrymme utan att varken be om ursäkt eller närmare reflektera över sin gränslöshet. Det gäller i fikarum såväl som i ledningsgrupp.  Människor med makt förlorar tillslut förmågan att leva sig in i hur andra mäniskor känner sig. Och skjuter på gränser för ömsesidighet.

I din tystnad om detta, bidrar du till ett sammanhängande system av förtryck.

Men i små vardagliga förändringar, bidrar du till stor skillnad över tid.

Dags för sidbyte. Och reflektion över hur det är att spela barfota eller i en annan människas skor (än dina egna av bättre kvalitet).

Krönikan är en del av Dagens Juridiks nya satsning, tillsammans med Legally Lady,där advokat Ulrika Rogland, tidigare JK Anna Skarhed, advokat Camilla Wikland samt juristerna bakom #medvilkenrätt Emma Fagervall, Ida Kjos och Caroline Snellman turas om att skriva kolumner en gång i veckan.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se