Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Legala kraven på företagens hållbarhetsarbete ökar – fem viktiga åtgärder för riskminimering”

Krönikor
Publicerad: 2020-08-31 10:41
Olof König och Seher Budak. Foto: Baker Mckenzie Advokatbyrå.

KRÖNIKA – Av Advokat Olof König och Jur. Kand. Seher Budak, International Commercial & Trade, Baker McKenzie Advokatbyrå

Efterfrågan på svenska varor och tjänster respektive produktionskapacitet har ökat på tillväxtmarknaderna i Asien, Afrika och Latinamerika. Lika attraktiva som dessa marknader är för företag som vill växa, lika utmanande och riskfyllda kan de vara att verka på i ett hållbarhetsperspektiv, då flertalet länder har bristfällig lagstiftning och/eller svag institutionell kapacitet.

På senare år har hållbarhetsfrågor, uttryckt som Corporate Social Responsibility (”CSR”) eller Environmental, Social, Governance (”ESG”) fått en allt större betydelse för företag och organisationer. Efter påtryckningar från konsumenter, kunder, medarbetare, investerare och andra intressentgrupper samt ökade legala krav och riktlinjer, har betydelsen av hållbarhetsfrågor ökat markant under de senaste åren. Det ställs högre krav på att företag, genom handel och kommersiella krav i relationen till sina affärspartners, bör öka fokus på och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, bland annat genom att minska miljöpåverkan, motverka korruption, förbättra arbetsförhållanden och värna mänskliga rättigheter. FN har bland annat antagit Agenda 2030 med globala mål för en hållbar utveckling, som även företag uppmanas bidra till.

Vi ser en tydlig trend i hur det hållbarhetsarbete som tidigare ur ett företagsperspektiv kan beskrivas som ”nice-to-have” börjar övergå till direkta lagkrav; en omställning som har skett under flera år. En milstolpe är California Transparency in Supply Chains Act som trädde i kraft 2012. Det var den första regleringen i världen att bekämpa tvångsarbete och människohandel genom krav på att företag verksamma i Kalifornien, USA, öppet ska lämna ut information om sina leverantörskedjor och hur företagen arbetar för att eliminera riskerna för tvångsarbete och människohandel i sina verksamheter. I Sverige trädde en ändring i årsredovisningslagen i kraft 2017, vilken bygger på ett EU-direktiv och innebär att större företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Företag ska beskriva hur de påverkar och arbetar med de viktigaste frågorna inom områdena miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och korruption. Den 1 januari 2021 träder EU:s konfliktmineralförordning i kraft vilken ålägger EU-importörer att ansvarsfullt anskaffa vissa mineraler och metaller som kommer från konfliktdrabbade och högriskområden, det vill säga områden där omfattande och systematiska kränkningar av internationell rätt, inklusive brott mot mänskliga rättigheter, förekommer.

Exportrestriktioner och sanktioner används i allt större utsträckning som styrmedel för att bland annat motverka kränkning av mänskliga rättigheter. Ett aktuellt exempel är den kinesiska regeringen som länge har kritiserats för sitt sätt att behandla uigurer i provinsen Xinjiang i Kina. Det amerikanska handelsdepartementet har med anledning av detta infört sanktioner mot kinesiska företag som uppges använda uiguriska tvångsarbetare och som i övrigt förtrycker muslimska minoriteter i Xinjiang. På samma sätt har både EU och USA infört exportrestriktioner på vissa högteknologiska produkter som svar på Hong Kongs säkerhetslagstiftning, vilken i många avseenden kränker mänskliga rättigheter.

Vi har de senaste åren sett många exempel på när företag etablerar sig på utmanande marknader utan att ha tillräcklig erfarenhet eller compliance-processer för att hantera riskerna detta medför.

Hur beaktar man denna utveckling i avtal med affärspartners? Hur får man kunder och leverantörer att leva upp till de krav som ställs? Baserat på vår erfarenhet av att hjälpa svenska och internationella företag med att utveckla standarder och genomförandeplaner inom området rekommenderar vi fem åtgärder för att minimera riskerna och säkerställa att företag lever upp till hållbarhetskraven:

Visa ledarskap
Anta en policy för hållbarhetsfrågor innehållande förväntningar och krav på såväl anställda som leverantörer och andra affärspartners.
Publicera policyn så att den är tillgänglig för både interna och externa intressenter.

Genomför riskbedömning
Implementera en due diligence-process för att identifiera och utvärdera faktiska och potentiella aktiviteter som skulle kunna vara/är strid med företagets hållbarhetspolicy.
Processen bör inkludera riskbedömning utifrån ett geografiskt och  samhälleligt perspektiv samt hållbarhetsperspektiv

Etablera standarder och kontroller
Säkerställ att riskbedömning finns integrerad i  företagets övergripande strategi. Delegera ansvar för att tillse att företagets policy har lämpliga kontroll-funktioner och ansvariga personer på olika nivåer inom företaget.
Säkerställ att interna kontroller, policies och standarder möjliggör att företaget identifierar och agerar mot riskfyllda aktiviteter.

Utbilda och kommunicera
Bolagsstyrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltning. Utbilda styrelsen och nyckelpersoner inom företaget i hur de ska agera förebyggande samt om problem uppkommer.
Överväg intern och extern rapportering till intressenter om företagets agerande gällande främjande av hållbarhet och motverkande av aktiviteter som inte är i linje med företagets hållbarhetspolicy.

Granska och följ upp
Använd indikatorer och feedback från såväl interna som externa källor, såsom undersökningar och granskningar för att bedöma att företagets policy och metoder är effektiva.
Ta fram granskningsverktyg för att kontrollera att verksamhetens policy respekteras även av externa affärspartners.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.