Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

KRÖNIKA ”Vems kön arbetar du med?”

Krönikor
Publicerad: 2020-12-01 11:36

KRÖNIKA – av Sanna Wolk, chef immaterialrätt och hållbarhet och professor, Cirio Advokatbyrå

Jag arbetar mest med män i min bransch. Fyra av fem runt bordet är män – det är ett typiskt möte. Det är min värld, min verklighet. Fast det ska jag inte säga högt. Den elefanten står nog bäst orörd i rummet ett tag till. Men en branschkollega säger att vi får se upp nu eftersom snart blir juristbranschen ett kvinnoyrke. Då går lönerna ner. Det är ju kul, det skrattar sällskapet åt.

Men vad innebär det att ha ett arbetsliv utan att behöva fundera över sitt kön? Mitt kön gör ju sig påmint på jobbet. Faktiskt nästan varje dag. År 2020. Jag undrar hur det är att göra karriär utan att behöva tänka på sitt kön. Vad gör det med mäns förståelse och syn på kvinnor i arbetslivet? Och vad innebär det att kvinnor inte har det så?

25 år har jag arbetat i juristbranschen – som professor vid universitet, som chef på en advokatbyrå. På de högre positionerna vid både universiteten och advokatbyråerna är majoriteten män. Jag ser att det är en relativt stabil ordning med just många män och en liten skara av kvinnor i toppen. Jag vet också att mitt kön har påverkat min karriärväg. Det är männen som har haft stor inverkan – och fortfarande har – på min karriär.

Statistiken är glasklar – det ser bedrövligt ut med jämställdheten i juristbranschen. Det är män som dominerar toppen, som har makten. På bred front. Samtidigt är könsfördelningen 50/50 i branschen.

Tittar vi på advokatbranschen framgår det av advokatsamfundets statistik att år 2010 var det på advokatbyråerna 85 % manliga delägare och 15 % kvinnliga. År 2020 är det något fler kvinnor – 26 %. Däremot är delägarfördelningen på de femton största affärsjuridiska byråerna lägre med 80 % män och bara 20 % kvinnor. På 10 år har advokatbranschen flyttat sig framåt. Med snigelfart – kom igen nu!

Samtidigt visar Universitetskanslersämbetets statistik att år 2019 var det 67 % manliga professorer i juridik medan det var 33 % kvinnliga. Något bättre än på advokatbyråerna. Men normen som sätts för juridikstudenterna är att männen har en överordnad ställning i juristbranschen. Ändå är det fler tjejer än killar som pluggar juridik, och tjejerna har högre snittbetyg än killarna.

Men behöver vi jämställdhet? Jag brinner för det. Jag har ju ett litet mål att förändra juristbranschen. För mig är det viktigt att arbeta för att skapa en jämnare könsbalans i toppen, att jämna ut spelplanen för båda könen. Men det är inte enkelt. Självklart finns det många lager, många olika aspekter.

Det finns inte kompetenta kvinnor på rätt nivå. Det får jag veta – av män. Det finns inte kvinnor att lyfta – de droppar ju av. Jag får också förklarat att kvinnor har dålig självkänsla. Sen får vi inte glömma att jag påminns om att kvinnor har svårt att få ihop livspusslet. Och så får jag veta att kvinnor inte har lätt att samarbeta med andra kvinnor. Samtidigt får jag höra att det är synd om männen nu – tänk hur svårt det blir för män att göra karriär och komma till toppen när kvinnor ska ta deras platser!

Likväl är allt det här förevändningar, bortförklaringar och missuppfattningar. Inte hållbara påståenden för en ojämnställd bransch och dess karriärstrukturer. För det handlar faktiskt om att ändra attityder och se till att alla får plats. Inte peka ut ett kön och ge könet vissa attribut.

Och karriär är viktigt. Både för kvinnor och män. I juristbranschen ser jag både kvinnor och män som arbetar hårt. Både kvinnor och män som vill ha framgångsrika karriärer, både kvinnor och män som vill komma till toppen. Samtidigt ser jag könsrelaterade mönster, att kvinnor och män inte har samma möjligheter. Jag ser att fler män får stödet, fler män blir matade till framgång. Kvinnorna får ofta vara sin egen framgångs smed. Det ges inte samma förutsättningar – det skapas många prinsar men få prinsessor. Jag ser att det inte hänt särskilt mycket i branschen under min karriär, utan könspoolen att rekrytera till de högre positionerna förblir mansdominerad.

Jag ser också att det många gånger beror på omedvetna handlingar, inte brist på vilja. Men jag och andra kvinnor känner tydligt av en karriärstruktur med outtalade mönster som fortsätter cementera traditionella könsroller. Omedvetet eller inte, det är dags för handling. Att både män och kvinnor tar sitt ansvar. Om inte av rättviseskäl så för att det är god ekonomi.

Lönsamhet! Om lönsamhet är målet för juristbranschen, visar forskningen att jämställda organisationer både har bättre lönsamhet och är bättre för sina uppdragsgivare. Dessutom finns tydliga kopplingar mellan jämställda arbetsplatser och god arbetsmiljö. Framgångsnyckeln för en organisation är helt enkelt att ha likställt mellan könen i hela karriärstrappan, inte att ett kön blir allt mer dominant ju närmare toppen könen kommer. Så härliga arbetsplatser, grym lönsamhet och superresultat är ju positivt för alla parter. Det ska vi ju uppmuntra! Eller hur?

Men vems kön stöttar du och leder uppåt i karriärtrappan? Vems kön ger du uppdraget? Vems kön beställer du av? För det är bara varje persons individuella handlingar – inte ord – som vi förändrar kulturen inom branschen och får inkludering. Det är med medvetna handlingar vi får en jämställd bransch från botten till toppen. Det är det absolut viktigaste. Så jag frågar dig igen: Vems kön arbetar du med?


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se