KRÖNIKA: ”Svensk e-handels dilemma i ljuset av Markslöjd”

KRÖNIKA – av Per Karlsson, advokat som arbetat med konkurrensrätt i 25 år som advokat, regeringstjänsteman och chefsjurist på Konkurrensverket. 

Precis före jul meddelade Konkurrensverket (KKV) ett av de principiellt intressantare besluten på mycket länge där belysningsföretaget Markslöjd gick med på att betala konkurrensskadeavgift på knappt 1,8 miljoner kronor för ett otillåtet ”samarbete” med en återförsäljare. Vertikal prisstyrning är en prioriterad fråga för KKV och att den gällde e-handel gör den till en ännu allvarligare överträdelse, säger man. Men hur mycket ”samarbete” var det egentligen? Kikar man lite närmare på det så handlar det om Markslöjd hotade återförsäljaren Velltra med att inte längre leverera belysningsarmaturer till Velltra och man till och med vidtog repressalier för att man först inte höjde slutkundspriserna. KKV genomförde en gryningsräd hos Markslöjd i november 2019 för att säkra bevisning efter ett inkommet tips i januari 2019 från just Velltra.

KKV ansåg nu att det eftersom Velltra faktiskt höjde priserna så fanns det ett klandervärt beteende från båda parterna, eftersom man ”kommit överens” om priserna (avtalskriteriet måste vara uppfyllt i kartellförbudet). Velltra ansökte om eftergift i mars 2019 och fick det till slut men klandrades ändå i KKV:s beslut. Men hur skulle Velltra som den betydligt svagare parten ha gjort? Om man vägrat hade sannolikt Markslöjd stängt av bolaget helt från leveranser. Man hade redan infört vissa repressalier genom att lägga spärrar mot beställningar. Innebar det något brott mot konkurrensreglerna? Det kan bl.a. bero på om Markslöjd har en dominerande ställning på marknaden. Vertikal prisstyrning som är ensidig kan vara svår för KKV att komma åt annat än med förbudet mot dominansmissbruk. Nu kom KKV runt det problemet eftersom Velltra så småningom gjorde som de blev tillsagda, eller som KKV uttrycker det ”implicit samtyckte till prisstyrningen”. Alltså var det nödvändigt för KKV att betrakta det som ett ”otillåtet samarbete”, annars är det osäkert om det är fråga om en överträdelse. Det är i formell mening antagligen rätt men vad blir den praktiska konsekvensen av synsättet?

Om återförsäljaren anser att leverantörens produkter är viktiga för verksamheten och vill fortsätta att leverera produkterna så måste den som den svagare parten kanske gå med på prishöjningen som i det här fallet. Ett alternativ kan då vara att samla bevisning att man verkligen blev hotad och tvingad till ”prisöverenskommelsen” som i sig kan komma att anses vara en lagöverträdelse begången också av återförsäljaren genom ”implicit samtycke”. Det finns möjlighet att ansöka om eftergift för att slippa konkurrensskadeavgift för den som är först.

Ur leverantörernas synvinkel så är det alltid riskabelt att hota med avstängning om inte återförsäljarna höjer priserna, oavsett om man är dominerande eller inte.

Regeringen har givit KKV ett uppdrag att utreda hur konkurrensen fungerar inom e-handeln som ska vara klar 30 september 2021. KKV har också nyligen publicerat resultatet av en sektorundersökning man genomfört i fråga om konkurrensen på digitala plattformsmarknader. Detta understryker ytterligare vikten av de här frågorna.

På ett seminarium i slutet på april görs en djupdykning i frågorna ovan. Seminariumet, som leds av artikelförfattaren, arrangeras av Blendow Lexnova.