Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

KRÖNIKA: ”Rättvisans tjänare och det demokratiska ansvaret”

Krönikor
Publicerad: 2021-02-03 10:58

KRÖNIKA – av Michael Pålsson, Advokat

Vi jurister kallas ibland för rättvisans tjänare. Många av oss är nog dessutom ganska stolta över att vara en del av rättsstaten och tjäna densamma. Men hur många av oss reflekterar över om det ligger ett särskilt ansvar i att vara jurist?

I skuggan av det amerikanska presidentvalet och de groteska händelserna den 6 januari som riskerade att kullkasta världens mest omhuldade demokratiska system, finns det skäl att som jurist fundera över juristernas ansvar att försvara den liberala demokratin och rättsstaten.

Det torde vara allmän bekant att den svenska demokratin, yttrandefriheten, skyddet för mänskliga rättigheter mer mera enligt Regeringsformens 8 kap 14 § ganska lätt skulle kunna avskaffas om en knapp majoritet riksdagsledamöter så skulle önska. Det räcker med två beslut av riksdagen, med riksdagsval emellan, för att med enkel majoritet ändra och avskaffa en grundlag. Eftersom det inte ens krävs absolut majoritet skulle det alltså räcka med ett fåtal riksdagsledamöter närvarande. Fram till dess våra grundlagar har ett legalt skydd av en absolut, kvalificerad, majoritet kan i vart fall inte jag känna mig lugn över att den svenska demokratin är säker.

Oaktat våra grundlagars bristande skydd finns det också andra skäl att reflektera över hur lätt det tycks vara för många människor att ryckas med när opinionsvindarna blåser, utan att reflektera över riskerna. För det som slutade med att ett gäng antidemokratiska blådårar stormade Capitol Hill, grundlades genom åratal av lögner från den förre presidenten och att tidigare respekterade republikanska politiker för egen vinnings skull stöttade en auktoritär president. Och inte blev det bättre av att presidentens egna advokater spelade med i rättsprocesser byggda på uppenbara lögner. Som väl är skyddades den amerikanska demokratin av domarna i de amerikanska domstolarna.

På vår sida av Atlanten kan vi se en minst sagt oroande utveckling i länder som Turkiet, Ungern och Polen. Länder som knappast längre kan anses vara liberala demokratier. Ändå saknas inte domare, åklagare, andra statliga ämbetsmän och advokater som spelar med och underlättar det auktoritära maktövertagandet. Låt oss nämligen konstatera att utan jurister som medverkar, hade det auktoritära maktövertagandet blivit betydligt mycket svårare.

Frågan varje jurist enligt min uppfattning bör ställa sig är om vi likt opartiska rättspositivister ska spela med i det politiska spelet eller om vi har en skyldighet att bjuda motstånd när odemokratiska vindar blåser. Har vi en skyldighet till civil olydnad när skyddet för mänskliga rättigheter utrangeras? Bör jag låta bli att ta emot en plats som domare i våra domstolar när regeringen gett nuvarande, oberoende, domare avsked? Bör jag som åklagare låta bli att åtala när lagstiftningen blivit pervers?

Som ovan angivna exempel visar Turkiet, Ungern och Polen, kan det gå snabbt när den liberala demokratin och rättsstaten monteras ned. I samtliga nyssnämnda länder finns det jurister som spelar med i det antidemokratiska spelet.

För egen del menar jag att dessa frågor allt för länge tonats ned i det Sverige vi så länge ansett stabilt och tryggt. Men vem kunde 2016 tro att Capitol Hill skulle stormas fyra år senare? Och vem trodde att president Erdogán på mindre än 20 år skulle förvandla det sekulära och demokratiska Turkiet till en auktoritär stat med islamistiska drag? Kunde någon förutse hur den tidigare liberale Orbán på bara några år skulle förvandla Ungern till en ofri demokrati? Och vad är det som säger att inte något liknande kan hända här?

Jag menar att debatten bland oss jurister avseende vårt ansvar för rättsstaten och den fria demokratin bör vara betydligt livligare. Juristutbildningen bör dessutom enligt min uppfattning lägga betydligt större vikt vid dessa frågor genom hela utbildningen. Vi är förvisso inte ensamma i försvaret av den fria demokratin och rättsstaten. Jag förringar vare sig politikers, journalisters och andra gruppers ansvar. Men vi ska heller inte huka för vårt ansvar och likt rättspositivistiska monster blint tillämpa lagen. Vi har ett ansvar.

”Vi har de friheter vi kämpar för, och vi förlorar dem vi inte försvarar” (Salman Rushdie).


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se