Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Krönika: Om gymnasielagen och generaladvokatens förslag

Krönikor
Publicerad: 2020-07-21 09:31
Magnus Åhammar. Foto: privat

KRÖNIKA – av Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm

Generaladvokaten vid EU-domstolen gav den 16 juli 2020 sitt förslag till avgörande i mål C-193/19. Målet gäller en begäran om förhandsavgörande från Migrationsdomstolen i Malmö. Migrationsdomstolen frågar EU-domstolen bl.a. om en medlemsstat som villkor för att förnya ett uppehållstillstånd för anknytning får kräva att vederbörande tredjelandsmedborgare ska klarlägga sin identitet genom att uppvisa en giltig passhandling som gäller under den sökta tillståndstiden. Frågan som domstolen ska ta ställning till gäller arten och omfattningen av de beviskrav avseende identitet som ställs i unionsrätten när det gäller tredjelandsmedborgare som ansöker om förnyat uppehållstillstånd för familjeåterförening när han eller hon redan befinner sig i medlemsstaten i fråga.

Enligt generaladvokatens uppfattning föreligger en skyldighet att inge en giltig resehandling såväl i samband med en första ansökan om uppehållstillstånd som i samband med en ansökan om förnyelse av tillstånd. Skyldigheten att inge en resehandling gör det möjligt att allt efter omständigheterna intyga att medlemsstatens gränser eller Schengenområdets yttre gränser har passerats lagligt. En medlemsstat kan som villkor för att utfärda uppehållstillstånd kräva att den berörda familjemedlemmen till sin ansökan fogar resehandlingar som gör det möjligt att fastställa familjemedlemmens identitet och nationalitet och som, i förekommande fall, har legat till grund för beslutet att låta vederbörande passera Schengenområdets yttre gränser. När det gäller familjeåterförening kan man dock inte, enligt generaladvokatens uppfattning, avslå ansökan om uppehållstillstånd enbart mot bakgrund av att sökanden inte kunnat styrka sin identitet. Beslutsmyndigheten måste göra en individuell prövning av bevisvärdet av den bevisning som styrker familjebanden. Medlemsstaten måste beakta de konkreta skälen till att tredjelandsmedborgaren inte kan lämna in den nödvändiga resehandlingen samt det samarbete och den goda vilja som vederbörande har visat prov på.

Generaladvokaten tar hänsyn till rätten till familjeåterförening och rätten till respekt för privatliv och familjeliv när han iakttar proportionalitetsprincipen vid avvägningen mot intresset av att sökanden styrker sin identitet. Dock erinrar han om att det åligger sökanden att lämna in de nödvändiga resehandlingarna eller andra handlingar som kan styrka hans eller hennes identitet och nationalitet. 

Generaladvokatens yttrande är principiellt intressant och kan i överförd bemärkelse kasta ljus över tillämpningen av 16 f § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). Den nämnda paragrafen reglerar möjligheten för tredjelandsmedborgare att i vissa fall få uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Av tredje stycket i nämnda paragraf framgår att uppehållstillstånd får beviljas även om utlänningens identitet är oklar och han eller hon inte kan göra sin uppgivna identitet sannolik.

Migrationsöverdomstolen har i sitt avgörande MIG 2018:17 tagit upp frågan om det sänkta beviskravet för sökandens identitet i 16 f § tredje stycket tillfälliga lagen strider mot EU-rätten. Migrationsöverdomstolen konstaterar att vid en lagkonflikt mellan en svensk regel och EU-rätten har EU-rätten företräde. Domstolen drar den slutsatsen att det faktum att en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd med stöd av 16 f § tillfälliga lagen redan vistas i Sverige vid ansökningstillfället medför att bestämmelserna i Schengenkonventionen och kodexen om inresevillkor och kontroll för att fastställa identiteten vid passage av yttre gräns inte gäller vid prövning av frågan om uppehållstillstånd för en utlänning som redan befinner sig i Sverige. Migrationsöverdomstolen kommer därför fram till att det sänkta beviskravet i 16 f § tredje stycket tillfälliga lagen inte strider mot den aktuella EU-rättsliga regleringen.

Om generaladvokatens förslag till avgörande vinner gehör hos EU-domstolen kommer vi att behöva förändra vår tillämpning av hur uppehållstillstånd för gymnasiestudier ska kunna beviljas. Enligt generaladvokatens mening ska Schengenkodexens krav på styrkt identitet tillämpas oavsett om det är fråga om en ny ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om förlängt tillstånd. Att den sökande vid en ansökan om förlängt tillstånd redan vistas hos en medlemsstat innebär inte att kravet på styrkt identitet enligt EU-rätten försvinner.

De undantag från krav på en giltig resehandling som finns i Schengenkodexen gäller tillstånd till inresa av humanitära skäl, tillstånd till inresa för att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser (skyddsskäl) samt om det finns något nationellt intresse av att bevilja inresa. Att bevilja uppehållstillstånd för gymnasiestudier torde inte omfattas av något av dessa undantag. Det är också svårt att se att den som söker uppehållstillstånd för gymnasiestudier skulle kunna undantas från kravet på styrkt identitet mot bakgrund av att han eller hon skulle ha en rättighet till studier motsvarande vad generaladvokaten vägt in i proportionalitetsbedömningen avseende rätt till familjeåterförening och rätt till familjeliv och privatliv vid en förlängningsansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en i medlemsstaten bosatt person.  

 


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.