Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

KRÖNIKA – ”Nationsgränser suddas ut och den traditionella juristrollen ändras”

Krönikor
Publicerad: 2021-03-29 10:59

KRÖNIKA – Carl Berg, jurist som arbetar med juristrekrytering och konsultförmedling på Legal Career, en del av Blendow Group.

Många utländska jurister upplever att det är svårt att få jobb i Sverige. Språkkraven är höga och utan en svensk juristexamen märker många att de sorteras bort redan i första gallringen. Så vilka vägar finns att gå för den arbetssökande och vad kan branschen göra annorlunda?

I takt med att nationsgränser suddas ut och den traditionella juristrollen ändras uppstår nya möjligheter för den som inte är stöpt i den klassiska juristformen. Genom internationella konventioner, avtal och handelsbruk får nationell lagstiftning mindre praktisk betydelse. Detta gäller särskilt inom innovationstunga branscher; mjukvaru- licensavtal är oftast upprättade i amerikansk rättstradition, immaterialrätten dikteras av Pariskonventionen och nationella dataskyddslagar är utbytta mot GDPR.

Dessutom är det inte ovanligt att dagens bolagsjurister arbetar närmare affären än tidigare och att förhandlingsvana värderas lika högt som juridisk spetskompetens. Många arbetsgivare är måna om att värna om diversifiering och att rekrytera oberoende av bakgrund eller nationalitet. Kravlistan i platsannonser för jurister inleds visserligen nästan alltid med “svensk juristexamen” men kompletteras nu ofta med ett “… eller motsvarande”.

Maria kommer ursprungligen från ett europeiskt land där hon hade arbetat som jurist i ett par år innan hon flyttade till Sverige. Hennes utbildning bedömdes motsvara en magisterexamen i juridik av Universitets- och Högskolerådet och hon berättar att hon till en början var full av energi och förhoppningar.

“Men det tog inte lång tid innan jag förstod att UHR:s bedömning inte skulle hjälpa mig jobba som jurist i Sverige”, skriver hon i ett mail. Hon förstod att det viktigaste var att lära sig svenska på professionell nivå och valde därför att läsa en intensivkurs för akademiker på Malmö Högskola. Därefter sökte hon till juristprogrammet i Lund och kom in. “Efter första kursen kom jag hem gråtandes. Jag förstod nämligen absolut ingenting. Det kan jag skratta åt än idag!”, fortsätter hon.

Efter en termin i Lund bytte hon till en kompletteringsutbildning för utländska jurister i Göteborg som efter tre år ledde till en svensk juristexamen och ett första jobb på en svensk myndighet. Idag arbetar hon på en juristbyrå och svarar “självklart ja!” på frågan om hon tycker det är värt åren av extra studier och jobbsökande.

Den indiska juristen Mollys historia ser lite annorlunda ut. Hon började arbeta med immaterialrätt på en toppbyrå i Mumbai där hon jobbade i några år innan hon bestämde sig för att flytta till Sverige. När hon väl kom hit började hon med att göra en grundlig due diligence och kartlade en stor mängd svenska byråer och bolag som jobbade med immaterialrätt. Hon tog kontakt med cheferna på de olika byråerna och fick till slut napp på Groth & Co, en byrå specialiserad på immaterialrätt.

Molly fick snabbt anställning som trainee vilket hon tyckte kändes bra och tryggt men också som ett steg tillbaka. ”Jag tänkte aldrig att jag skulle behöva börja om från början. Jag hade ju några års erfarenhet! Men när jag fick chansen att visa min potential så fick jag snabbt mer ansvar”, säger hon. Språket var den största utmaningen. Det första året jobbade hon därför halvtid för att samtidigt hinna läsa en intensivkurs i svenska. Hon läste också ett magisterprogram i immaterialrätt vid Stockholms universitet. Nu har hon jobbat på Groth & Co i åtta år och för bara några dagar sedan gick hon in som delägare.

Vad arbetssökande kan göra Stockholms universitet erbjuder en kompletteringsutbildning för utländska jurister. Antalet platser är begränsat och söktrycket är oftast mycket högt. Utbildningen ges helt på svenska då de studerande läser tillsammans med studenter på det ordinarie juristprogrammet. För att vara behörig behöver du ansöka om ett utlåtande från UHR och skicka in en ansökan med motiveringsbrev och översatta betyg och meriter. UHR översätter inte betygen utan granskar endast din examen. Sista anmälningsdag är 15 april 2021.

Många akademiker upplever att tempot och nivån på svenskundervisningen på SFI är för låg. Därför finns speciella utbildningar i svenska som den med akademisk examen kan söka. SIFA erbjuder också en särskild utbildning för samhällsvetare, ekonomer och jurister. Liknande utbildningar finns även i andra delar av Sverige, exempelvis i Lund. En möjlighet för den som klarat av SFI eller SIFA är Korta Vägen som ska fungera som ett snabbspår till arbetsmarknaden för utländska akademiker och innehåller bland annat en tre månader lång praktik. Vill du ha ytterligare hjälp i ditt arbetssökande kan du bli medlem i Akavia som är arbetstagarorganisationen för bland annat jurister, ekonomer och samhällsvetare.

Den som rekryterar jurister bör göra en grundlig analys av sina kravspecifikationer. Ofta finns legitima krav på medborgarskap, språkkunskaper och svensk juristexamen, exempelvis inom domstolsväsendet och på byråer där den anställde förväntas gå med i advokatsamfundet. Men för affärsorienterade roller i nytänkande branscher bör andra krav kunna ställas. Jurister är experter på att hantera stora mängder information och ta till sig ny kunskap – utnyttja det!

Fotnot: Maria heter egentligen något annat


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se