Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

KRÖNIKA: ”Är alla lika värdefulla? Knappast.” 

Krönikor
Publicerad: 2022-03-24 11:40

KRÖNIKA – av Anna Lensmar-Friedman, jurist och grundare av Fairplace och Caroline Snellman, ägare och VD för LegalWorks Advisory, aktiv i bland annat Tjejzonen, Ownershift, Metoo-Uppropen och ICC.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en milstolpe i mänsklighetens historia. Avsedd som en gemensam standard för alla folk och alla nationer (Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem i FN). Deklarationen utarbetades av företrädare med olika juridisk och kulturell bakgrund från alla regioner i världen och proklamerades av FN:s generalförsamling i Paris 1948.

Men det finns ett slags översättningsfel. 

På svenska lyder erkännandet att “Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Motsvarigheten på engelska ger “All human beings are born free and equal in dignity and rights”. Det är skillnad på värde och värdighet. Dignity. Är vi ense om de mänskliga rättigheterna? Det synes inte som det. Om inte annat så ger en svajig översättning visst tolkningsutrymme.

Är alla människor i alla sammanhang lika värdefulla? Knappast. Vissa kan vara ”värda mer”. Detta är enkelt bekräftat via de olika transfersummor som tillämpas på idrottsutövare inom samma sport. “Människovärde” är ett odugligt uttryck och kan ses som en olycklig översättning av vad som på tyska heter “Munschenwürde” eller “mänsklig värdighet”. 

Erkännandet av den inneboende värdigheten vs. erkännande av alla människors lika värde. 

Värde som något relativt. Värdighet som något okränkbart. 

I praktiken värdighet som något okränkbart i fredstid – kanske. 

”En hyser hopp till människans godhet, en vet att godhet föds ur en människa i ro”, skrev Eva Dahlgren redan under det förra decennium vi var rädda för ryssen. Ord att begrunda när näringslivets etiska värderingar faller som korthus under det stresstest som krig i vår närhet innebär. 

Inställningen att kriterier kring hållbarhet utesluter investeringar i vapentillverkare t ex, förpassas nu till ett slags opinionens barn-bord tillsammans med de globala hållbarhetsmålen, precis när vi behöver arbeta med dem som mest. Ovärdigt. Om detta råder ingen översättningsproblematik eller tolkningsutrymme. Fred skapas inte av militära lösningar utan vid förhandlingsbordet. 

Kanske kan vi börja se på konflikter som något som ska lösas, inte vinnas. Kanske kan vi lära av historiens många exempel på att vägen att söka utplåna motståndaren ger en tillbakakaka av något ännu mer oresonligt och antagonistiskt. Ur ”besegringen” av talibanerna uppstod IS. 

Det är illa valt av den gamla sortens ledare att starta krig. Men värderingar är inte värda någonting om de inte håller i kris.

Följaktligen.

Putin, må du vila i oro, men begravas utan förnedring.

Du är inte vatten värd, men saknar inte rätten till värdighet. 

Eller ska den svenska översättningen tillämpas på dig?


Dela sidan:
Skriv ut: