Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hög tid för företag att ha en långsiktig hållbarhetsplan”

Krönikor
Publicerad: 2021-03-10 11:03

KRÖNIKA – av advokaterna Mikaela Reinhammar och Björn Wendleby samt associate Marcus Arvidsson, samtliga medarbetare på Harvest Advokatbyrå.

Idag ska kapitalförvaltare och finansiella rådgivare börja tillämpa den så kallade disclosureförordningen (förordning (EU) 2019/2088). Förordningen är en del av ett övergripande ramverk, presenterat av EU-kommissionen som den gröna given. Ramverket syftar till att omvandla den europeiska ekonomin till en hållbar ekonomi år 2030. I den gröna given ingår förutom disclosureförordningen exempelvis även den så kallade taxonomiförordningen (förordning (EU) 2020/852) som utgör ett klassifikationsramverk med regler för att kunna avgöra vilka ekonomiska aktiviteter som ska anses vara miljömässigt hållbara. Taxonomiförordningen ska tillämpas dels av de aktörer som ska lämna hållbarhetsupplysningar enligt disclosureförordningen, dels av de företag som måste lämna en hållbarhetsrapport.

I den gröna given ingår också att ta fram en EU standard för gröna obligationer, vilken ska samspela med EU:s taxonomi för hållbara investeringar. EU:s tillsatta expertgrupp presenterade i juni 2019 sitt förslag till hur denna standard ska se ut. Gröna obligationer är skuldebrev kopplade till investeringar som syftar till att minska klimat och miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Företag som emitterar gröna obligationer ska således använda det upplånade kapitalet till att finansiera specifika hållbarhetsprojekt.

De nya reglerna ställer bland annat stora krav på kapitalförvaltare som beaktar hållbarhet vid investeringar att utifrån ett hållbarhetsperspektiv göra en omfattande due diligence av ett bolag inför en investering. Till detta kommer att det i en nyligen offentliggjord rapport från PwC framgår att 77 procent av drygt 300 tillfrågade större institutionella investerare med Europa som bas angett att de helt kommer att sluta att investera i ”non-ESG” produkter och fonder inom de kommande 24 månaderna. Det är således tydligt att incitamentet för kapitalförvaltarna att tillhandahålla gröna produkter kommer att fortsätta att öka.

Genom de nya reglerna och den ökade pressen från investerarna är det därför enligt vår mening uppenbart att kapitalförvaltarna kommer att öka trycket på företagen – investeringsobjekten. Dessa måste kunna presentera ett trovärdigt och genomtänkt hållbarhetsarbete samt en långsiktig hållbarhetsplan. Kan bolagen inte leverera trovärdighet avseende dessa frågor kommer intresset från kapitalförvaltarna att investera inte att finnas. Och av samma skäl finns en uppenbar risk att kapitalförvaltarna avyttrar sina innehav i företag som inte har ett tydligt hållbarhetstänk.

Att hållbarhet står högt på agendan hos många företag är tydligt. I vårt arbete med hållbarhetsfrågor för klienters räkning har vi emellertid slagits av att många företag som vill attrahera kapital inte har insett vidden av det nya hållbarhetsregelverket för kapitalförvaltarna och andra omständigheter som styr deras investeringar. Det gäller även företag som idag är skyldiga att lämna en hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen.

Vår uppfattning är att det är en central strategisk fråga för företagen att snarast sätta sig in i detaljerna i det nya regelverket, bland annat i syfte att säkerställa att dess externa kapitalförsörjning inte hotas. Det vore väldigt olyckligt om företag som arbetar seriöst med hållbarhetsfrågor väljs bort som investeringsobjekt, enbart för att de inte har resurser eller tillräcklig kompetens för att besvara de frågor som kapitalförvaltarna ställer. Exempelvis finns ett mycket stort intresse hos kapitalförvaltare att investera i gröna obligationer. Detta borde kunna utnyttjas av bolag som idag inte lever upp till kraven på att vara hållbara – genom att emittera gröna obligationer kan bolagets verksamhet ställas om och bli hållbar.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se