Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Ett arbetsliv och en arbetsrätt i förändring”

Krönikor
Publicerad: 2020-02-23 08:57

KRÖNIKA – av Catharina Klåvus, förbundsjurist på Akavia.

Just nu pågår två stora utredningar som rör arbetsrätt och som kan ha stor påverkan på hur förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i Sverige kommer att se ut i framtiden. Det handlar om den statliga utredningen med målet att modernisera arbetsrätten, där förhandlingarna mellan parterna sker parallellt, och EU- kommissionens initiativ för att införa minimilöner i medlemsländerna. För den enskilde individens möjligheter till ett tryggt och utvecklande arbetsliv spelar samtidigt flera andra frågor en viktig roll.

En vanlig definition av arbetsrätt är att den består av dels den lagstiftning, de kollektivavtal och de avtal som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt dels förhållandet mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. De huvudsakliga rättsområdena rör anställningsskydd, avtalsrätt, associationsrätt, lönegaranti, antidiskriminering, arbetsmiljö, socialförsäkringsrätt samt den kollektiva arbetsrätten. Arbetsrätten består sammantaget av en lång rad olika komponenter, som samspelar med varandra.

Två stora frågor som berör arbetsrätten ligger nu på agendan, som kan ha stor påverkan svensk arbetsmarknad.

En moderniserad arbetsrätt. Den pågående statliga utredningen om arbetsrätt tar sikte på att förändra innehållet i lagen om anställningsskydd utifrån januariöverenskommelsen 2019 mellan regeringen och Centerpartiet respektive Liberalerna. Enligt kommittédirektiven ska utredaren utarbeta författningsförslag som innebär: tydligt utökade undantag från turordningsreglernaatt inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmågaförslag som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthållsatt skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor

Arbetsmarknadens parter har i mångt och mycket olika ingångar ifråga om de aviserade förslagen till förändringar. Parterna förhandlar parallellt med utredningen, med löftet från politikerna att de ska lagstifta i linje med vad parterna enas om. Arbetstagarsidans inställning är i huvudsak att ändringar, som i praktiken skulle innebära att saklig-grundskyddet urholkas och ger arbetsgivaren en mer eller mindre fri uppsägningsrätt, inte är acceptabla. Den bärande tanken är att även om vissa justeringar kan behöva göras, ska de inte urholka arbetsrättens karaktär av skyddslagstiftning.

Redan idag ger LAS – genom semidispositiva bestämmelser – parterna möjlighet att komma överens om att avvika från turordningsreglerna. Detta görs också, vilket konstaterats i en partsgemensam utredning för några år sedan. Redan i dag kan mindre arbetsgivare med högst 10 arbetstagare göra undantag för två arbetstagare, som annars skulle sägas upp. Den rättspraxis som AD utmejslat under 2000-talet har också gjort det lättare att säga upp arbetstagare utan att behöva tillämpa turordningsreglerna.

En aspekt, som har framförts, när det gäller att på denna relativt korta tid tvinga fram en överenskommelse mellan parterna är att det riskerar att bli en kortsiktig icke hållbar lösning. En konsekvensanalys av olika eventuella förändringar har efterfrågats. Detta gäller även förslagen om kompetensutveckling och dess påverkan på omställningsavtalen. Utredningens uppdrag ska redovisas den 31 maj 2020, och parterna kommer att uppta sina förhandlingar om arbetsrätten efter avtalsrörelsen.

En EU-rättslig reglering av minimilöner. Inom EU är frågan om lagstadgade minimilöner för arbetstagare högaktuell, i och med att kommissionen har som ambition att införa detta i medlemsländerna. Arbetsmarknadens parter har i Sverige bildat ett eget EU-råd för att påverka EU, bland annat i denna arbetsrättsliga fråga. Parterna är överens om vikten av att den svenska modellen bibehålls och ifrågasätter EU:s legala kompetens att skapa rättsakter som binder medlemsländerna på nationell nivå i denna och dylika frågor. I Sverige innebär den svenska modellen bland annat att det är arbetsmarknadens parter som ska reglera lönefrågor.

Initiativet att införa minimilöner i medlemsländerna är ännu i ett tidigt skede. Fack och arbetsgivare i Sverige har nyligen begärt ett möte med kommissionen för att finna lösningar så att det svenska självreglerande kollektivavtalssystemet kan bevaras. Det kan inte uteslutas att minimilöner kommer att regleras i ett EU-direktiv eller på annat sätt, som ytterst innebär att Sverige kommer att bli rättsligt bunden av att tillämpa den. Denna fråga är, liksom de aviserade förslagen i LAS, högintressanta när det gäller den framtida arbetsrättsliga regleringen på svensk arbetsmarknad.

Anställningstrygghet handlar inte bara om LAS

Även om de nämnda processerna i slutändan kan få stor påverkan på den enskilde individens arbetsliv, så handlar ett tryggt och hållbart arbetsliv också om många andra saker. Anställningstrygghet stavas inte bara LAS, utan handlar lika mycket om möjligheter att utveckla sin kompetens under hela arbetslivet och att få tillgång till rätt stöd vid uppsägning. Vid sidan om detta finns också flera andra frågor och trender som på ett påtagligt sätt påverkar medarbetare.

Vikten av att ha ett brett perspektiv på arbetslivet, och att undersöka och möta de behov som finns inom olika yrkesgrupper var en viktig utgångspunkt vid bildandet av Akavia. För oss är det en prioriterad uppgift att ta ytterligare steg för att möta de olika professionernas behov. Jag har under flera år varit ansvarig för professionsföreningen för jurister, som verkar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte bland jurister oberoende av vilken sektor, vilket rättsområde och vilken arbetsplats de arbetar inom.

Två av flera prioriterade frågor på professionsföreningens agenda – som har en avgörande betydelse för jurister inom olika områden – är möjligheten till ett hållbart arbetsliv och digitalisering. När det gäller det förstnämnda handlar det om att åstadkomma balans mellan privatliv och arbetsliv, något som är en utmaning för många jurister. I detta inryms vikten av att förebygga stress, att tydliggöra arbetstider, arbetsuppgifter och förväntningar samt att beakta den fysiska arbetsmiljön, exempelvis kontorens utformning. Ett hållbart arbetsliv inkluderar även kompetensutveckling.

Den andra prioriterade frågan är digitaliseringen. Utgångspunkten är att juristers arbetssätt redan nu och framöver kommer att påverkas i grunden. När det gäller digitalisering har styret för juristerna diskuterat såväl vilka positiva som negativa effekter som kan inverka på juristerna och deras yrkesroll. Framöver är inriktningen att fördjupa kunskaperna inom digitaliseringsområdet, bland annat genom att kartlägga vilka digitala verktyg som används och anpassas till olika juristers funktioner, allt för att effektivisera och optimera juristernas varierande arbete. Målet är att jurister på olika sätt ska kunna få del av detta och bidra till den fortsatta utvecklingen för att åstadkomma en yrkesanpassad digitalisering.

Digitaliseringen går snabbt framåt. Det är självklart önskvärt att digitaliseringen sker med en anpassning till respektive profession. För att detta ska kunna ske krävs ett tidigt, mer integrerat arbete mellan digitala utvecklare och övriga professioner. Parallellt med detta arbete uppstår olika etiska och legala frågeställningar, som behöver tas om hand. Det är spännande och viktigt arbete, som kommer att fortgå.  

Arbetsrätten spelar en stor roll för individens möjligheter till ett gott arbetsliv. Samtidigt är det tydligt att perspektivet måste hållas brett, i en uträckt mening är en lång rad frågor en del av arbetsrätten. Att arbetslivet ska vara hållbart och att möta digitaliseringen är två viktiga exempel på frågor som behöver lyftas fram i diskussionen om hur vi alla ska möta framtidens arbetsmarknad.

Akavia bildades av Jusek och Civilekonomerna vid årsskiftet och samlar 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, IT-akademiker, personalvetare och kommunikatörer.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se