”Det är inte konstigt att vi känner som vi gör”
KRÖNIKA – av Camilla Wikland, advokat, Hope Advokater.
Har det inte varit den längsta och mörkaste vintern någonsin? Det känns som att vi är i ett kompakt mörker och inte ens mitt på dagen får vi se en glimt av solen. Under november månad 2019 hade vi i Göteborg bara 10 (!) soltimmar och det ska jämföras med 63 timmar året innan. Inte heller har vi i södra delarna av Sverige någon snö. Det är milt, regnar och blåser. Alla är trötta och många är deprimerade eller mår dåligt på något annat sätt. Inte sällan kan det vara svårt att finna inspiration och glädje i sin yrkesvardag. Mörkret bidrar istället till ökad ohälsa i arbetslivet.
Det är inte konstigt att vi känner som vi gör. Mörkret – men även bristen på snö – har en negativ effekt på oss och bidrar till vinterdepressioner. Det blir för mörkt dagtid när inte snön reflekterar ljuset. Snötäckt mark reflekterar nämligen 90-95 procent av ljuset medan barmark bara reflekterar 15-20 procent. Vi får inte tillräckligt med morgonljus vilket leder till att sömnen förskjuts och att vi sover sämre under vinterhalvåret. Inte heller hjälper det enligt forskningen att sova mer för att bota tröttheten. Det är dagsljus vi behöver.
Det känns också som att nyhetsflödet är fyllt av negativa händelser i världen och i vår omgivning. Klimatet är i fokus. I Brasilien avverkades till exempel 1 000 kvadratkilometer regnskog på 15 dagar 2019 och Arktis stod i brand under den varmaste månaden i historien samtidigt som bränderna i Australien har varit svårare än någonsin. I våra svenska städer detonerar bomber i bostadshus och det sker skjutningar på öppen gata. Människor helt utan koppling till den kriminella värden får sätta livet till och se sina hem bli förstörda. I Sverige påverkas också vårt urfolks renskötsel av växlingarna i vädret med regn ena dagen och kallt den andra. Många samebyar har utlyst katastrofläge eftersom renarna inte kommer åt betet under det istäcke som bildats.
Men det händer även positiva saker. Greta Thunbergs engagemang har fått ett enormt genomslag över hela världen. Greta Thunberg-effekten har haft en stor betydelse för att klimatfrågan rankas så högt som den gör nu och påverkar den politiska debatten. Och i Sverige har vi på många sätt kommit en bra bit på vägen. Bland annat fortsätter trenden med minskad användning av fossila oljeprodukter i det svenska energisystemet enligt Energimyndigheten. Det främsta skälet till detta är att transportsektorn har dragit ner på fossila drivmedel. Polisen arbetar aktivt med gängkriminaliteten och i Malmö har polisen utlyst en särskild nationell händelse – Operation rimfrost – för att på sikt bromsa våldet. Redan 2019 minskade dödsskjutningarna i Malmö och skottlossningarna var det lägsta antalet på sex år. Liknande tendenser går att se i andra storstäder. I Göteborg minskade t.ex. antalet skjutningar till hälften under förra året och Gårdsten som är en förort till Göteborg togs under 2019 bort från listan över särskilt utsatta områden. I januari meddelade Högsta domstolen ett avgörande som fastställde att det är en sameby – och inte staten – som har rätt att upplåta jakt och fiske ovanför odlingsgränsen (Girjasmålet). Högsta domstolen stärkte genom domen avsevärt samernas ställning i Sverige. Samma månad vann en annan dom från Svea Hovrätt laga kraft. I den domen fastställdes att Svenska staten brutit mot grundlagen, kränkt Talma samebys medlemmars mänskliga rättigheter och diskriminerat samerna. Nu måste staten anpassa sitt sätt att agera mot Sveriges urfolk.
När det gäller bristen på ljus får vi göra det vi kan. För arbetsgivare är det viktigt att planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Arbetsgivaren kan också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna. Motion kan uppmuntras av arbetsgivaren genom ett generöst friskvårdsbidrag och genomförande av olika aktiviteter tillsammans på arbetsplatsen. Vi själva kan försöka spendera så mycket tid som det går utomhus varje dag, eller i vart fall på helgerna.
Om du har möjlighet – försök att vara en vecka eller en helg där det finns snö. Ett avbrott för sportlov kan göra susen och när man är tillbaka efter den ledigheten har det faktiskt blivit totalt nästan en timme ljusare per dag. Och sedan går det fort; i mitten av februari är solen uppe ca 9,5 timme och i slutet av mars får vi njuta av ljuset 13 timmar och en kvart.
Våren kommer, dagarna blir längre och snart värmer den efterlängtade solen. Vi kan själva välja hur vi ser på framtiden – världen, vår stad, våra yrkesliv och det vi har hemma. Jag väljer att se gryningen! Det ljusnar!
Krönikan är en del av Dagens Juridiks satsning, tillsammans med Legally Lady, där advokat Ulrika Rogland, tidigare JK Anna Skarhed, advokat Camilla Wikland samt juristerna bakom #medvilkenrätt Emma Fagervall, Ida Kjos och Caroline Snellman turas om att skriva kolumner en gång i veckan.
