Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

DEBATT: Så tolkas begreppet ”teknisk lösning” enligt ABT 06

Krönikor
Publicerad: 2021-11-26 12:00

Av advokaterna Eleonore Gustafsson och Rebecca Gulding, Different Advokat

Det är som bekant relativt vanligt förekommande att viss vara eller visst fabrikat anges i handlingar eller att ett visst tänkt utförande redovisas på ritningar som ingår i förfrågningsunderlag/upphandlingsdokument. Inte sällan åtföljs sådana uppgifter av tillägg som ”typ”, ”förslagshandling” eller ”eller likvärdigt”.

Som advokater verksamma inom samhällsbyggnadssektorn ombeds vi inte sällan uttala oss om huruvida uppgift om viss vara eller visst fabrikat utgör en så kallad teknisk lösning jämlikt definitionerna i standardavtalen AB 04 och ABT 06. Särskilt vanligt är det att vi får yttra oss över denna fråga i så kallade funktionsentreprenader där beställaren i delar möjligen gått lite för långt i den grundläggande projekteringen. Det kan exempelvis röra sig om att beställaren, eller kanske dennes arkitekt, har vissa önskemål för projektet såvitt avser utseende, kvalitetsnivå eller ytskikt för exempelvis
ett golv.

Av ABT 06:s Begreppsbestämningar med anmärkningar följer att med teknisk lösning avses:
material, vara, konstruktion eller utförande som angetts på ritning, i beskrivning eller på annat sätt. En teknisk lösning utmärks av att den utvisar det avsedda utförandet av del av entreprenaden utan angivande av motiv. Exempelvis är uppgift om bredden på garageöppning eller en viss mellanväggskonstruktion tekniska lösningar. Uppgift om att fordon med två meters bredd skall kunna passera genom garageöppningen eller att mellanväggen skall uppfylla vissa krav avseende ljudisolering, utgör däremot föreskrifter om funktion.”

I en nyligen meddelad dom från hovrätten över Skåne och Blekinge (T 3896-20), där vi agerade ombud, har domstolen konstaterat att en beskrivning av material för golv, där hänvisning gjorts till fabrikat, slipning och ytbehandling, ska anses vara en teknisk lösning i ABT 06:s mening. Att konstruktionsritningar eller motsvarande handlingar saknades saknade betydelse. Målet rörde i korthet ett trägolv i en galleria som mycket snart efter ibruktagandet började släppa från sitt underlag och spricka. Skadorna eskalerade och till slut var golvet bortom räddning. Huvudfrågan i målet var vilken av parterna, beställaren eller entreprenören, som bar ansvaret härför.

Hovrätten har i sin dom vidare uttalat att användningen av ordet ”typ” före uppgift om visst material/vara i ett förfrågningsunderlag inte, med stöd av dess vardagliga betydelse, kan tolkas som ”ett förbehåll som innebär att det skulle röra sig endast om ett exempel med den följden att det ankommer på entreprenören att slutligt närmare bestämma” vilket material/vara som ska väljas. Hovrätten har sålunda ansett att beställaren föreskrivit en teknisk lösning trots att uppgiften om materialet/varan föregicks av ordet ”typ”. Därtill har hovrätten konstaterat att det saknar betydelse att det i förfrågningsunderlaget även hade angivits att likvärdiga material fick användas eftersom likvärdigheten ändå ensamt skulle avgöras av beställaren – en för övrigt mycket vanligt förekommande formulering i dagens förfrågningsunderlag.

I den aktuella entreprenaden hade emellertid beställaren genom viss formulering i kontraktshandlingarna överlåtit ansvaret för riktigheten av den aktuella tekniska lösningen till entreprenören. Eftersom den tekniska lösningen avseende golvet visade sig inte fungera ansågs därför ansvaret härför åvila entreprenören, som av hovrätten har förpliktats ersätta beställaren för dennes beräknade avhjälpandekostnad.

Som bekant upprättas förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenader ofta av konsulter, såsom arkitekter och tekniska konsulter. Dessa konsulter gör framöver klokt i att avhålla sig från att ange uppgifter om material/varor i förfrågningsunderlag för funktionsentreprenader om inte beställaren är beredd och villig att ikläda sig det fulla ansvaret för den föreskrivna lösningen ifråga. Tilläggsord som ”typ” är uppenbarligen inte tillräckligt för att rädda beställaren från ansvar.


Dela sidan:
Skriv ut: