KRÖNIKA – av Ulf Lundqvist, konsult i svensk och internationell rätt
Grön teknik är ett samlingsbegrepp för teknikfamiljer som på olika sätt bidrar till en hållbar användning av begränsade resurser. Digitaliseringen och smarta lösningar med artificiell intelligens minskar det behovet och leder till lägre kostnader och högre avkastning av gjorda investeringar. Ekonomier växer, skapar nya jobb och välstånd där hållbarhet och socialt ansvar idag är en profilfråga för både investerare och ägare till företag. Grön teknik främjar ett konkurrenskraftigt och uthålligt näringsliv där forskning, innovation och kunskap överförs till framtida generationer som vinster i termer av det allmänna goda.
Grön teknik är beroende av teknik och system som finns i yttre rymden. Satelliter övervakar jorden och klimatet och ger data och information för beslut om åtgärder inom bland annat markanvändning och jordbruk (jordobservation) och krishantering, och systemen har en stor betydelse för kommunikation och navigation. Rymdekonomin växer mycket snabbt och ger betydande spin-off-effekter inom innovation och produktutveckling.
Satelliter opererar också utåt i rymden bland annat för att förbereda gruvdrift och utvinning av naturresurser på månen. Vid sidan av fruset vatten vid polerna finns där järn, titan, aluminium, magnesium och sällsynta jordartsämnen (rare-earth). Eftersom yttre rymden är dödlig för människan är intresset stort för att med robotar och smart teknik utföra olika uppgifter på avstånd genom fjärrkontroll eller intelligent automation. Datacenter planeras i rymden och att nyttja små kärnreaktorer som energikälla på månen.
En utvinning av resurser på månen efterfrågar naturligen en ordning om förvaltning, rättsverkan av rättigheter och skyldigheter, en säker och tillgänglig information som delas med andra, transparens, och en möjlighet att utkräva ansvar då något har gått fel.
För den rättsliga sidan av en sådan utvinning gäller som en allmän utgångspunkt att yttre rymden är fri för alla att utforska och att bedriva fredliga aktiviteter i. Förbud råder mot nationell tillägnelse av rymden där nationella revir således saknas. Typiskt är vidare att en aktör ska ta rimlig hänsyn till andra staters aktiviteter och intressen även vid en exploatering av resurser på månen och att fördelarna ska delas med andra.
Skriven internationell rymdrätt visar vidare att grundläggande mänskliga rättigheter är tillämpliga även i yttre rymden, likaså principerna för rättsstaten. Men jämfört med nationella rättsordningar framträder regelverken som ett grovmaskigt nät av rättsregler, rättigheter och värden. Därmed finns det utrymme för ovisshet, risk och konflikt.
Det framstår inte som uteslutet att den som har teknisk förmåga också ser sig som bärare av privilegier som utmanar kärnan av rymdrätten och den internationella rätten i övrigt. Det aktualiserar frågor om en rättslig prövning och beslut inför domstol enligt lag där en diskussion förs om att eventuellt inrätta en rymddomstol.
En uppgift för en sådan domstol vore till exempel att pröva och besluta om rättsverkningarna av situationer som uppträder i anledning av utvinningen av resurser, och förvaltningen i stort av verksamheter som är relaterade till månen eller andra himlakroppar. Ställning bör då tas till principer som formar domstolens jurisdiktion, talerätten, grunderna för förfarandet och prövningen av det specifika anspråket, och hur verkställigheten av avgörandet ska ske.
Arbetsgruppen vid COPUOS i Wien (del av FN:s rymdkontor) om konsultationer för aktiviteter på månen — ATLAC — är inrättad för att under 2027 avge rekommendationer i det ämnet. Av den antagna arbetsplanen framgår att arbetet inte avser att inskränka eller ersätta konsultationer som nämns i artikel 9 i 1967 års rymdfördrag. Där föreskrivs om en skyldighet att påkalla konsultationer när det föreligger en grundad anledning anta — reasons to believe — att en aktivitet eller planerat experiment skulle ha en potential till skadlig störning av andra staters fredliga utforskning och användning av yttre rymden. Artikel 9 anger vidare att aktiviteter i yttre rymden ska ske med behörig hänsyn ― due regard ― till korresponderande intressen hos alla andra stater som deltar under konventionen. Denna artikel i rymdfördraget uttrycker med andra ord en princip om due diligence och due care vid aktivitet i rymden.
Arbetet vid ATLAC fokuserar mot den bakgrunden på mekanismer för konsultationer för att möjliggöra att information om månaktiviteter delas. Enligt planen är det också möjligt att föreslå en internationell mekanism som innefattar främjandet av internationellt samarbete och uppbyggnaden av kapacitet, och genom att undvika skadliga störningar tillse en fredlig, säker och hållbar aktivitet på månen till gagn för hela mänskligheten.
I ett utkast till förslag med principer för aktiviteter kring resurser i yttre rymden skrivet av den rättsliga avdelningen inom COPUOS (2025) anges tio principer. Bland dessa märks att aktiviteten ska vara i enlighet med internationell rätt och internationell rymdrätt, frihet att tillträda rymden och icke-tillägnelse av tillgångar, fredliga syften, säkerhet vid utövandet av aktiviteterna och hållbarhet och skydd av miljön på jorden och i yttre rymden.
Till praktiska och rättliga frågor rörande en gruvdrift på månen ansluter vidare att tekniksystem och infrastruktur i rymden är liksom på jorden beroende av att system med artificiell intelligens är resilienta och tillförlitliga, inte minst då systemen exponeras mot cyberattacker. En enklare rekommendation om principer för system med artificiell intelligens i yttre rymden finns i ett policydokument från UNOOSA i Wien (2025).
Med utgångspunkt i UNESCO:s principer för artificiell intelligens har FN-organisationen i dess helhet antagit en genomarbetad vägledning på området (2022). Bland dessa finns att inte göra skada, att ha ett definierat syfte, krav på nödvändighet och proportionalitet, säkerhet, rättvisa och icke-diskriminering. Vidare märks hållbarhet, rätten till privatliv och dataskydd, mänsklig autonomi och tillsyn, transparens och förklarbarhet, ansvar, inklusion och deltagande. Det får förmodas att policydokumentet från 2025 kommer att prövas mot FN:s övergripande principer och regler på området och genomgå en överarbetning innan en slutlig text antas.
Det saknas såvitt hittills känt också generellt tillämpliga regler som vägleder om kravställning för cybersäkerhet rörande system och infrastruktur i yttre rymden, vilket är en brist. Uppgifter förekommer om att satelliter kan rubbas ur position genom avancerade cyberattacker och då förlora kapacitet eller kollidera med andra satelliter och orsaka en lavin av följdskador (Kesslersyndromet). Enligt NIS2-direktivet om cybersäkerhet är rymden ett högkritiskt område som bör prioriteras också beträffande den rättsliga sidan av tekniksystemen i yttre rymden. Rätten till en rättvis rättegång enligt 2 kap. 11 § st. 2 regeringsformen ställer oavvisliga krav på lagstiftning och ett förfarande med uttryckliga regler för att pröva sanktionsavgifter och straff i anledning av rymdverksamhet och som vilar på grundläggande principer för rättsstaten.
Mot denna bakgrund råder tvivel i vad mån principerna för nationalstaten och statens ansvar för aktiviteter i yttre rymden enligt artikel 6 och artikel 7 i rymdfördraget alltid är fullt ut tillämpliga vid gruvbrytning på månen eller andra himlakroppar. Rymden tillhör alla stater på lika villkor där sedan en längre tid tillbaka privata företag och organisationer är starka och viktiga aktörer med främst kommersiella intressen som drivkraft, och den utvecklingen ökar stadigt i betydelse och får anses vara bestående över tid.
En på sikt i huvudsak privatiserad rymddomän påverkar utvecklingen av rymdrätten generellt och då även verksamheter för att utvinna resurser på månen och andra himlakroppar. I vad mån sådana omständigheter och förhållanden genererar nya frågor om universell jurisdiktion eller utgör skäl för att inrätta en särskild domstol för juridiken i yttre rymden och särskilt beträffande utvinning av resurser där är med andra ord en viktig problemställning att överväga. För övrigt är systemen för den gröna tekniken ofta sammanflätade där regelverken har vissa samband och är delvis kalibrerade och ett globalt internet är tillgängligt via satellituppkoppling.
Fördelarna med den gröna tekniken och smarta system med artificiell intelligens stannar inte på jorden utan sträcker sig ut till yttre rymden. Forskning och innovation bör uppmuntras för att bidra till en hållbar användning av begränsade resurser och en växande rymdekonomi där jobb och tillväxt skapas. Som ett led i det arbetet bör jurister, ingenjörer och andra samverka för en god förvaltning av resurser till nytta för många där besvärliga rättsliga frågor väntar på svar. Samarbetet förutsätter att en kultur präglad av silo-tänkande mjukas upp där mångfald och idérikedom skapar nya möjligheter och utvinner fördelar som finns i framtiden.
