Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Att sitta på tösabänken” – om ett kvinnofientligt uttryck

Krönikor
Publicerad: 2019-08-22 11:29
Foto: Drago Prvulovic

KRÖNIKA – av Ulrika Rogland, tidigare domare och åklagare som nu arbetar som advokat och målsägarbiträde med fokus på brott mot barn, relationsvåld, sexualbrott och hedersvåld

Jag hörde uttrycket många gånger under min tid som domare. Tös är ett positivt ord när det används på en ung flicka men i detta sammanhang var det inte positivt menat. Domarna på 1990-talet (förhoppningsvis inte längre) använde uttrycket för målsägandebiträde. Att sitta på tösabänken innebar att vara målsägandebiträde och med detta menade man att det innebar att man bara satt av tiden, utan att göra något, och sen kunde målsägandebiträdet lämna in en kostnadsräkning för tiden. Det ansågs vara lätt förtjänade pengar. Jag hörde även advokater uttrycka sig på detta sätt. De domare som uttryckte sig så här tyckte med andra ord att rollen var helt onödig och därmed även en onödig kostnad för staten.

Sedan dess har kunskapen om målsägandebiträdets roll ökat och dess roll stärkts. Men fortfarande är det försvarrollen som anses vara den svårare och när man till exempel ser på utbud av kurser för advokater är de flesta riktade mot just försvarare.

Den 1 juli 2018 ändrades lagen om målsägandebiträde på så sätt att kompetenskraven skärptes och det krävs numera rättens tillstånd om ett målsägandebiträde vill sätta någon annan i sitt ställe.

Samtidigt ändrades lagen på det sättet att målsägandebiträdets uppdrag upphör när tiden att överklaga domen i målet löpt ut. Målsägandebiträdet kan förordnas igen i hovrätten till exempel om målsäganden ska höras igen. I praktiken har detta inneburit att målsäganden väldigt sällan har ett målsägandebiträde i hovrätten. Ett av skälen till ändringen var att man menar att åklagaren kan träda in och föra målsägandens talan om enskilt anspråk i hovrätten. Det är då jag kommer att tänka på uttrycket att sitta på tösabänken.

Jag har själv arbetat som åklagare i många år och jag är mycket väl medveten om åklagarens roll. Visst kan åklagaren föra målsägandens talan angående enskilt anspråk och gör också så i vissa mål även i tingsrätten, som till exempel i stöldmål. Men det är här mycket viktigt att påpeka att åklagaren företräder staten och aldrig kan ersätta ett målsägandebiträde. I målsägandebiträdets roll ingår att föra målsägandens talan om enskilt anspråk men detta är endast en mycket liten del av målsägandebiträdets roll.

Målsägandebiträdets roll är att vara en guide för målsäganden genom förundersökningen och rättegången. Den viktigaste och största rollen för ett målsägandebiträde är utanför rättssalen. Målsägandebiträdet förbereder målsäganden inför polisförhör, sitter med på polisförhör och deltar där aktivt genom att se till att målsäganden får ett korrekt bemötande och att allt väsentligt kommer med och nedtecknas på ett korrekt sätt. Målsägandebiträdet förbereder målsäganden inför rättegången och är med på rättegången både som stöd och genom att föra talan om enskilt anspråk. Målsägandebiträdet har rätt att biträda åtalet och har alltid rätt att ställa frågor. Målsägandebiträdet har kontakt med målsäganden i samband med domen och överklagande.

Och ett målsägandebiträde borde alltid när det gäller brott i nära relation, sexuella brott och andra allvarliga brott, ha rätt att förbereda målsäganden inför rättegången i hovrätten och närvara där för att ta tillvara målsägandens intressen.

Men, säger ni kanske, målsäganden är ju nästan aldrig med i rättegången i hovrätten då de sällan hörs om utan förhöret från tingsrätten spelas upp. Nej det är sant men det innebär inte att målsäganden inte följer vad som händer eller är utan oro inför hovrättsförhandling och dom.

För målsäganden kan traumabehandling för vad som hänt oftast först börja när hovrättsdomen vunnit laga kraft. Och eftersom målsäganden väldigt sällan numera har målsägandebiträde i hovrätten får målsäganden väldigt sällan information om hovrättsförhandlingen och inget stöd i samband med hovrättsdomen.

Det riskerar bli att som i ett fall där en mamma, vars dotter utsatts för ett sexuellt brott, kontaktade hovrätten för att ta reda på när förhandlingen skulle vara och det visade sig att förhandlingen redan hade varit. När målsägandebiträdet entledigats hade de fått en fråga om de ville att åklagaren förde dotterns talan. Sedan hörde de ingenting. Mamman ville gärna närvara på förhandlingen då ett nytt vittne skulle höras och för att se till att hennes dotters intressen tillvaratogs på bästa sätt. De hade inte fick någon information av åklagaren eftersom detta inte är åklagarens roll och målsägandebiträdet var entledigat.

Det kan konstateras att lagändringen måste gjorts av personer som inte förstår målsägandebiträdets roll och som en del i att spara pengar. Man har inte förstått vad detta skulle komma att innebära för målsäganden. Målsägandebiträdets roll är inte att sitta på tösabänken och det är angeläget att lagen ändras igen så att målsägande som tidigare har kvar sitt målsägandebiträde även i hovrätten.

Att sitta på tösabänken i sig är ett väldigt kvinnofientligt uttryck vilket förutom att syfta på att målsägandebiträde bara satt av tiden även ger uttryck för att kvinnor har ett lägre värde. Så jag hoppas att jag slipper höra eller tänka på det uttrycket igen.

Krönikan är en del av Dagens Juridiks nya satsning, tillsammans med Legally Lady,där advokat Ulrika Rogland, tidigare JK Anna Skarhed, advokat Camilla Wikland samt juristerna bakom #medvilkenrätt Emma Fagervall, Ida Kjos och Caroline Snellman turas om att skriva kolumner en gång i veckan.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se