Advokaten Tomas Fridh, som förbereder ett mål i Europadomstolen, har begärt ut handlingar som visar i vilken utsträckning Säkerhetspolisen förlorar i säkerhetsmål i migrationsdomstolarna.
Kammarrätten instämmer dock i förvaltningsrättens bedömning att ett sådant utlämnande riskerar att störa den brottsbekämpande verksamheten.
En advokat begärde hos Förvaltningsrätten i Stockholm att få ta del av uppgifter om i vilken utsträckning Säkerhetspolisen förlorar i så kallade säkerhetsmål i migrationsdomstolarna. Begäran avsåg avgöranden som meddelats under perioden 2023–2026.
Domstolen avslog begäran med hänvisning till 18 kap. 1 § första stycket andra punkten offentlighets- och sekretesslagen.
Rätten bedömde att ett utlämnande skulle motverka Säkerhetspolisens brottsbekämpande verksamhet.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
Samma besked i kammarrätten
I överklagandet till Kammarrätten i Stockholm har advokaten anfört att han förbereder ett mål till Europadomstolen som rör frågan om klaganden fått en rättvis prövning av ett migrationsärende i ett säkerhetsmål. De efterfrågade handlingarna är därför nödvändiga. Ett utlämnande enligt begäran skulle inte hota någon brottsbekämpande verksamhet, menar han.
Kammarrätten gör dock i alla delar samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandet avslås därför.
