Hovrätten friar en styrelseledamot som tingsrätten dömt för bokföringsbrott efter att bolagets årsredovisning inte undertecknats av vd:n.
De menar att mannen varken haft uppsåt eller varit oaktsam.
Hovrätten friar en företrädare och styrelseledamot i ett bolag som dömdes vid Södertälje tingsrätt för bokföringsbrott.
Ekobrottsmyndighetens kammaråklagare Stig Åström gjorde gällande att mannen uppsåtligen, eller i vart fall av oaktsamhet, åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet genom att inte avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för räkenskapsåret.
Åklagaren menade att rörelsens ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Årsredovisning undertecknades ej av vd
Bakgrunden till åtalet var att bolagets årsredovisning för det förlängda räkenskapsåret 2014-09-03 till 2015-12-31 inte undertecknats av samtliga förpliktigade. Årsredovisningen hade inte heller fastställts på en bolagsstämma på föreskrivet sätt.
Den åtalade mannen nekade till brott och berättade att bolaget hade anlitat en revisor vid en redovisningsbyrå för hjälp med bolagets bokföring. När revisorn informerade honom om att den aktuella årsredovisningen var färdigställd undertecknade han denna.
Han berättade vidare att både han och revisorn påmint bolagets vd om att underteckna årsredovisningen, men att detta aldrig kom att ske.
Mannens uppgifter bekräftades av revisorn.
Tingsrätten dömde mannen för bokföringsbrott
Tingsrätten ansåg dock inte att omständigheten att upprättandet av årsredovisning uppdragits åt en revisor innebar att en styrelseledamot var befriad från sin skyldighet att sörja för att bokföringen fullgjordes och upprättades i överensstämmelse med lag. Tingsrätten bedömde därför att mannen gjort sig skyldig till ett bokföringsbrott genom oaktsamhet.
Med beaktande av ”tidsutdräkten” och att det ”inte har varit en obetydlig omsättning” i bolagets rörelse under den aktuella tiden, ansåg domstolen att bokföringsbrottet var av normalgraden.
Hovrätten går på mannens uppgifter
Medan tingsrätten dömde mannen till villkorlig dom och 40 dagsböter om 150 kronor, totalt 6 000 kronor valde hovrätten att gå på mannens uppgifter och friade honom.
Hovrätten konstaterar inledningsvis att vd:n, samtidigt som mannen, ombetts komma till bokföringsbyrån för att underteckna den aktuella årsredovisningen. Efter att vd:n inte dök upp påminde mannen honom om underskriften vid flera tillfällen. Enligt mannen ska vd:n då ha svarat att han ”skulle se till att det blev gjort”.
Meningsskiljaktigheter mellan vd och mannen
Enligt mannen hade det vidare vid den aktuella tidpunkten uppstått meningsskiljaktigheter mellan honom och vd:n om bolagets fortsatta drift. Med anledning av detta kom de överens om att vd:n ensam skulle driva verksamheten vidare. De hade de inte haft kontakt sedan dess.
Enligt hovrättens mening kan det, mot bakgrund av vad mannen och vd:n kommit överens om beträffande bolagets fortsatta drift, antas att mannen inte varit medveten om att det fanns en risk att vd:n inte skulle skriva under årsredovisningen.
Med beaktande av överenskommelsen kan det alltså inte läggas mannen till last i straffrättslig mening att han inte låtit avsätta vd:n, menar hovrätten.
Eftersom mannen varken uppsåtligen eller av oaktsamhet gjort sig skyldig till brott ogillar hovrätten åtalet.
