”Ytterligheter i svensk rättstillämpning – från Koranbränning till Mr Koll”

DEBATT – av Ester Herlin-Karnell, Professor i EU-rätt vid Göteborgs universitet.

De senaste veckorna har Koranbränning i yttrandefrihetens namn förbryllat många. Både Ordningslagen och Regeringsformen anger säkerhet som ett giltigt skäl till att i vissa fall inskränka grundlagsskyddade rättigheter såsom yttrandefriheten. Svenska domstolar ansåg det dock fel av polisen att neka ytterligare koranbränningstillstånd trots att säkerhetsläget krävde detta enligt polisen. Domstolarna antog en snäv tolkning av säkerhetshot. I den politiska diskussionen anges att Ordningslagen bör ändras men att detta tar tid alternativt att Regeringen bör införa en förordning som nyligen föreslagits. Svenska domstolar verkar inte villiga ta det steget själva, de kunde gjort en vidare tolkning av säkerhetshot utan att för den skull tumma på rättssäkerheten. 

Är det verkligen en absolut rättighet att bestämma exakt plats för sin yttrandefrihet som inkluderar eldning på offentlig plats? Beroende på var Koranbränningen sker och vid vilket tillfälle detta sker kan även Koranbränning anses utgöra ett hatbrott.

Ett annat kontroversiellt ämne som hittills inte diskuteras i samma kontext men borde göras är frågan om dataskydd och individens rättigheter. Den svenska tolkningen av en individs rättighet att bränna heliga skrifter även vid säkerhetsrisker ska sättas i kontrast mot det systematiska missbruket av personuppgifter i Sverige, där individers rättigheter helt satts åtsidan.Det finns en diskrepans här i rättstillämpningen om man värnar om rättigheter. Söker man på ett namn i Sverige får man upp mer information än man förmodligen vill ha: adress, civilstånd, boendeförhållande etc. Inget annat land i EU tillåter sådan inskränkning av privatlivet och dataskyddet till förmån för de som kapitaliserar på individers data genom att köpa ett utgivarbevis från staten och sedan åberopa yttrandefrihet. I dessa fall har ingen svensk domstol eller myndighet, såvitt denna författare vet, hittills värnat om individens rättighet till integritet och dataskydd.

När två intressen står mot varandra ska en avvägning mellan de olika intressena göras, vad som kallas för ett proportionalitetstest, för att avgöra eventuella inskränkningar av individers rättigheter. Privata aktörer som Mr Koll som köpt ett utgivningsbevis får sälja persondata om svenskar inklusive de fyra sista siffrorna på personnumret genom att åberopa yttrandefrihet. Trots att det rör sig om affärsverksamhet anses detta trumpa individers rättigheter till privatliv och dataskydd. Så länge Mr Koll och andra bolag fritt kan köpa svenskars persondata (bulk data) av Skatteverket och lägga ut på nätet i vinstsyfte och utan några journalistiska ambitioner så uppfyller inte Sverige EU:s krav på dataskydd och systemet står i strid med EU-rätten. Offentlighetsprincipen rör ju staten i förhållande till individen och är inte en allmän rättighet mellan individer för att få reda på allt om alla. 

Vad som saknas i svensk rättstillämpning vare sig det rör Koranbränning eller Mr Koll är en tillämpning av proportionalitetsprincipen, d.v.s. ett balanserat system som tittar på motstående intressen. Vi har i Sverige något av ytterligheter vilket är intressant för ett land som annars hyllat mottot ”lagom” är bäst. När det gäller Koranbränning bör frågan ställas om det är rimligt att en enskild har rätt att bränna utanför tex en moské eller ambassad, eller om bränningen bör ske på annat anvisat ställe för att det annars utgör ett hatbrott. Vidare innebär ett säkerhetshot mot en medlemsstat i EU som Sverige ett säkerhetshot för alla medlemsstater i EU, då det finns en omfattande solidaritetsplikt inom EU-rätten. En annan ytterlighet är det barocka systemet med utgivningsbevis i vinstintresse där data om alla svenskar köps och laddas upp på internet. Informationen är tillgänglig utanför Sveriges gränser. Det ska vara samma persondataskydd i Sverige som i övriga EU. Det behövs en översyn av lagstiftningen i sin helhet.