Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Vilar dagens myndighetsutövning på Sveriges hårda migrationsklimat?”

Debatt
Publicerad: 2020-07-22 12:32

DEBATT – av advokat Terfa Nisébini Mirlex Advokatbyrå.

Återspeglas den migrationspolitiska utvecklingen i landet hos migrationsverket och i dess myndighetsutövning och fastställs pga tidsbrist av högre rätt? Vilar dagens myndighetsutövning på det alltmer hårda migrationsklimatet i landet? Jag kan nämligen inte finna annan slutsats som skulle kunna förklara de populistiska bedömningar som görs allt för ofta. Det är många gånger (dock inte alltid) svårt att förstå handläggningen och hur denna bedrivs. 

Av förvaltningslagen och dess förarbeten framgår att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för beslutet. Migrationsdomstolen omfattas också av motiveringsskyldigheten genom förvaltningsprocesslagen.

För den enskilde är det ytterst av vikt att myndigheterna klargör, hur de kommit fram till sina beslut. Endast om skälen öppet redovisas, kan han kontrollera, hur myndigheten urskilt och värderat för beslutet relevanta fakta, och hur dessa fakta bedömts enligt tillämpliga rättsregler.  En upplysande motivering kan endera övertyga honom om att beslutet är korrekt eller ge honom underlag för ett överklagande. Allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet kräver också, att dessa förmår visa, att besluten är väl underbyggda.

Fråga är således om den praktiska tillämpningen är överensstämmelse med förvaltningslagen / förvaltningsprocesslagen och lagstiftarens syfte? Det kan först konstateras att migrationsverkets beslut i regel alltid innehåller en beslutsmotivering. Även om motiveringen i sig kan ifrågasättas så är det i vart fall en tydlig redovisning av motivering. Migrationsdomstolen är dock inte alltid lika ambitiös i sina motiveringar.

En klassiker är nämligen ”Vad XX har anfört ger inte domstolen anledning till något annat ställningstagande än det Migrationsverket har gjort. Överklagandet ska således avslås” – en s.k ”streckdom”. Streckdom används i regel av förvaltningsdomstolen när inga nya omständigheter eller bevisning har tillkommit och det i övrigt inte finns något nytt att bemöta. I vissa undantagsfall kan det alltså vara berättigad med streckdom. Har det anförts nya omständigheter, ny bevisning och i övrigt en överklagandeskrift med bemötande av verkets motivering ska det inte vara O K med en streckdom. 

Den enskilde som efter verkets beslut bemöt sig med att anlita ett ombud som denne betalat för, presenterat flertal bevis för sin sak och bemöt verkets motivering får inte veta vid ett avslag hur rätten kommit fram till slutsatsen att överklagandet ska avslås. 

Denna problematik illustreras mycket väl av Jan Scherman i en artikel publicerad i nyhetssajten news55 den 15 juli 2020 angående ett aktuellt mål om Falukorvskungen i Falun; Göran Olsson och hans makas ansökan om anknytning och bedömningarna om skenäktenskap. 

”Felsökningsmaskineriet utvecklar sig till något som påminner om en modern Kafka-process. I den sekelgamla boken ”Processen” förstår inte heller den anklagade vad han gjort för fel, han får inte heller träffa domaren och allt han sägs vänds emot honom”.

Det aktuella fallet som Jan Scherman tar upp är ett i mängden, men får förödande konsekvenser för långt fler än det förälskade paret som tvingats leva åtskilda sedan många år tillbaka.  Företagaren som driver en anrik korvfabrik överväger i brist på andra alternativ, att kanske stänga ner fabriken och med det försvinner 30 arbetstjänster i den lilla kommunen Falun. Det är för någon utomstående svårt att förstå. Varför skulle en svensk medborgare behöva emigrera och lämna sitt hemland? Särskilt när han tjänat sitt land under så många år? Varför får han inte leva med sin fru som han värdesätter högt såtillvida att han är beredd att ge upp hem och land för henne.

Det måste vara frustration och hopplöshet sådär när man inte orkar mer och kastar in handduken – det får gå som det går på hemmaplan. Den viktigaste frågan är; vad har han gjort sig skyldig till? Vi finner emellertid inget svar eller förståelse av migrationsdomstolens motivering till dom som inget annat säger att migrationsverkets bedömning är riktig. När vi söker svar hos verket är svaret ”det är den sammantagna bilden” enligt verkets sakkunnige i en intervju Jan Scherman genomfört och som beskrivs i den aktuella artikeln. Och därefter kort inpå samtalet är det ”bristen på ett gemensamt språk” och därefter att ”Göran inte kunnat makans barns folkbokförda namn” när modern själv endast tilltalar dem med deras tilltalsnamn. Det förtjänar vidare påpekas att handläggaren som skrev beslutet inte kunde stava Görans sons namn korrekt – vilket är ett tämligen enkelt lätt stavat namn. 

Bevisningen som är presenterat i målet är omfattande varav det innehåller flertal flygbiljetter tur och retur, avseende både Görans besök till Thailand men väl också hans makas besök till Sverige med ett legalt visum inbjuden av hennes make, hotellvistelser i ett land långt bort, regelbunden försörjning av makan, Messenger konversationer m.m. Varför håller man kontakt sedan 2016 om det är ett skenäktenskap? Varför fortsätter resorna från och till Sverige? Är det inte dumstridigt att under många år sörja för en kvinnas försörjning och därtill hennes familjs försörjning om syftet inte är annat än en äkta kärlek och omtanke?

Efter en lång väntetid på migrationsdomstolens dom kommer den till slut via e-post till undertecknad. ”Vad XX har anfört ger inte domstolen anledning till något annat ställningstagande än det Migrationsverket har gjort. Överklagandet ska således avslås”. De två meningar som utgör migrationsdomstolens motivering ger ingen vägledning och lämnar den enskilde än mer frustrerat och uppgiven än tidigare och ombudet som är en av rättssystemets aktör kan inte förklara för sin klient hur domstolen resonerat. 

Hur har till exempel bevisningen värderats? Vilka uppgifter är fortsatt tvistiga i målet? Vad är visat / trovärdigt och vad är inte? Är det den sammantagna bedömningen, språkkunskaperna, namnen på familjemedlemmarna som inte kunde uttalas eller den utflykten som inte ansågs vara väsentlig att nämna? 

Om vi ser till beviskravet i förvaltningsärenden är huvudregeln att omständigheterna ska göras sannolika. Inom varje ärendeslag får man därför utgå från beviskravet sannolikt även om det är så att det med stöd av praxis eller lag kan vara så att ett lägre eller högre beviskrav ska tillämpas. Rätten till uppehållstillstånd för Görans maka är i utlänningslagen formulerad som en obligatorisk bestämmelse. Lagbestämmelsen är alltså absolut och inte fakultativ i aktuellt fall. När den som ansökt om uppehållstillstånd uppfyllt sin del av bevisbördan föreligger det en presumtion för uppehållstillstånd. Presumtionen kan endast brytas om någon av vägransgrunderna föreligger.

Det är staten som har bevisbördan för att någon av vägransgrunderna föreligger, den vanligaste vägransgrunden är oriktiga uppgifter eller skenförhållanden. På frågan om vad som är skenförhållanden stadgas i familjedirektivet att det ska vara fastställda uppgifter och enligt praxis har det fastslagits att det ska vara fastställda uppgifter av viss betydelse. Frågan är således om de angivna omständigheterna i migrationsverkets avslagsbeslut avseende paret Ohlssons ärende är av viss betydelse? Det får vi inte veta av migrationsdomstolen.

Kommer migrationsöverdomstolen bevilja prövningstillstånd eller är det en rättslöshet som beskrivs i Kafkas processen tills beslut i nästa ansökan, om ca 18 månader kommer?

En sak kan i vart fall konstateras
; myndigheternas hantering av detta ärende är inte värdigt vårt rättssystem. 


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.