Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Vi har en rättsstat som bara tillåts utmana makten lagom mycket”

Debatt
Publicerad: 2020-03-23 11:48

DEBATT – av Richard Sannerholm, författare till boken ”Rättsstaten Sverige”

Att det ska ske en översyn som syftar till att stärka grundlagen och domstolarnas oberoende positivt. Vi har en rättsstat som bara tillåts utmana makten lagom mycket. I direktivet till utredningen anges att det finns exempel på skeenden i historien som visar att ”demokratin under vissa förutsättningar kan komma att utsättas för påfrestningen som leder till att spelregler snabbt förändras och grundpelarna för folkstyrelsen undermineras”.

Det är samtidigt en övertro till institutioner som domstolar att utgöra ett effektivt motstånd mot antidemokratiska krafter. För om vi verkligen vill lära oss något av historien så är det detta: när domstolar politiseras och grundlagen undermineras är det redan för sent. Den negativa utvecklingen tar först sin början i den breda offentliga förvaltningen. Politiseringen av vanliga tråkiga myndigheter är ”kanariefågeln i kolgruvan” när populistiska politiker försöker skriva om spelreglerna.

Och här har vi anledning att se över vårt eget bo. Sett till vår tids stora myndighetsskandaler: från muthärvan i Göteborg till Transportstyrelsens säkerhetshaveri finns anledning till oro för hur den svenska rättsstaten mår. Det finns också mycket att lära av tidigare kriser och skandaler. En viktig insikt är att den omgivande miljön är betydelsefull. Dramaturgin i en myndighetsskandal handlar om en normalisering av avvikelser över en längre tid, oftast på grund av politisk styrning och målkonflikter. Mellan raderna i olika utredningar och i nyhetsrapporteringen vid myndighetsskandaler finns en spaning:

Många vill jobba statligt, men färre vill jobba byråkratiskt. I stället för ordning och reda vill många vilja jobba med sina hjärtefrågor, migration, miljö, eller jämställdhet. Man vill driva politik, inte arbeta för politikens genomförande inom de ramar man har oavsett politikens innehåll. Allt värdegrundsarbete spelar en liten roll om förvaltningen inte följer spelreglerna.

Förvaltningen krisar inte på grund av bristande kompetens utan problemet är tendensen att våga tänja på gränser, tumma på rutiner och bryta mot regler. Att se sig själv och andra som ovanför eller utanför gängse regler. Detta kommer inte från myndigheterna själva utan följer mönstret i den politiska miljön och hur myndigheterna styrs – relationellt, informellt och inte så transparent.

Hanteringen av Transportstyrelsen visar på politikers vaga förhållande till rättsstaten. Ansvariga statsråd och statssekreterare är tillbaka med uppdrag på högsta nivå som om inget har hänt. Ann-Marie Begler, som i strid mot lagen flyttades från tjänsten som Försäkringskassans generaldirektör, är ett annat exempel. Det blev inga efterverkningar för ansvarigt statsråd. Konstitutionsutskottets utfrågning gjordes till ett skådespel av regeringen istället för en möjlighet till ansvarsutkrävande.

Faran med hanteringen av Begler och Transportstyrelsen är inte rättsstatens vara eller icke vara här och nu utan för framtiden. När politiker för den goda sakens skull tillåter sig att tumma på principerna underlättar det för de som med sämre avsikter, men med samma argument, sedan vill ta det ännu längre. Det uppmuntrar också förvaltningen att göra detsamma.  

Här är det värt att fråga sig hur förankrade rättsstatens principer är på den politiska sidan? Oroväckande nog verkar det finnas en låg ”konstitutionell bildningsnivå” bland politiker.  Därför är frågan om vi kan lita på våra myndigheter felställd. Vi borde fråga om vi kan lita på våra politiker att respektera rättsstaten, särskilt när det är skarpt läge?

De återkommande myndighetsskandalerna är inte ett resultat av slumpmässiga missöden eller inkompetens. Insikten att detta är en del av en växande och destruktiv kultur som hotar den framtida rättsstaten är avgörande.

För att den svenska rättsstaten ska hamna på rätt köl igen krävs inte mer politiska krafttag, utan en annan inställning, både till politiken och politiseringen av myndighetensväsendet.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.