”Utbildning för mäklare brådskande för att förhindra penningtvätt”

DEBATT – av advokat Antonia Krzymowska, Juris doktor i mäklarrätt.

Fastighetsmarknaden har i rapporter från Finanspolisen pekats ut som en attraktiv marknad för penningtvätt och tillsynen över mäklarbranschen visar att mäklare saknar kunskapen att upptäcka och motverka penningtvätt. Regeringen kan inte dröja längre med beslutet om krav på fortbildning av fastighetsmäklare.

Årligen genomförs omkring 198 000 bostadsaffärer i Sverige. Nära 90 procent sker genom fastighetsmäklare (Mäklarsamfundets branschrapport 2022). Bostadsmarknaden beräknas omsätta 619 miljarder kronor årligen.

I en rapport från Finanspolisen, med titeln ”Penningtvätt via fastigheter” (A067.281/2021) konstateras att fastighetsmarknaden numera är starkt attraktiv för penningtvätt. Med tanke på att mäklarna hanterar en så betydande andel av dessa affärer och riskerar att utnyttjas i penningtvättsyfte, är det viktigt att de besitter en gedigen kunskap om regelverket. När Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) granskade mäklarkåren tidigare i år fann man emellertid stora kunskapsbrister – mäklarna visade sig bland annat sakna förståelse för det praktiska tillvägagångssättet för penningtvätt i fastighetsaffärer.

Mäklarnas tjänster har med åren blivit alltmer omfattande och komplexa, särskilt med hänsyn till penningtvättsregleringen, vilket kräver både juridisk och teknisk kompetens. Även den konsumentskyddslagstiftning som reglerar mäklarens uppdrag förutsätter att mäklaren håller sig uppdaterad gällande löpande tillsynspraxis och lagändringar för att kunna tillvarata köpare och säljares intressen i fastighetsaffären. Så tycks det dock inte vara i dag – antalet mäklare som förlorat rätten att jobba som mäklare har fördubblats jämfört med förra året.

I dag finns det utbildningskrav på 120 högskolepoäng för att bli registrerad fastighetsmäklare, men inte några krav på löpande kompetensutveckling. Utbildningskravet infördes för snart 30 år sedan och av de 7 800 mäklare som är verksamma i dag registrerades sex procent innan utbildningskraven infördes och majoriteten (63 procent) av de aktiva mäklarna har minst fem år gamla utbildningar.

Lagstiftaren har funnit skäl att se över utbildningskraven, vilket resulterade i att det förra året infördes nya, utökade, utbildningskrav för fastighetsmäklare. Förslaget kom dock att kritiseras av branschen, bl.a. av Mäklarsamfundet, som framhöll att en kraftigt förlängd grundutbildning och praktik omöjliggör uppdragsutbildningar med resultatet att tillförseln av mogna och erfarna individer till branschen minskar. I stället framhölls behovet av ett omfattande fortbildningskrav för att möjliggöra en kontinuerlig kompentensutveckling. FMI synes dela uppfattningen och föreslog i samband med lagstiftningsarbetet ett fortbildningskrav om minst 12 timmar lärarledd och interaktiv utbildning per år. Det vore ett utmärkt första steg mot en tryggare bostadsmarknad och för att mota bort kriminella element. För att fortbildningskravet ska kunna genomföras krävs emellertid att regeringen ger Fastighetsmäklarinspektionen en föreskriftsrätt. Någon sådan föreskriftsrätt har ännu inte meddelats och drygt ett år senare saknas fortfarande någon indikation på när ett sådant krav överhuvudtaget kan bli aktuellt.

Det är uppenbart att fastighetsmäklarna – som har en central roll på bostadsmarknaden – måste hålla sig uppdaterade och kontinuerligt utveckla sin kompetens. Att yrkeskåren hittills inte ålagts ett krav om kontinuerlig kunskapsutveckling är anmärkningsvärt. Når verkligen konsumentskyddet och det omfattande penningtvättsregelverket sin fulla effekt om mäklaren fortsätter att förlita sig på kunskapen från en utbildning som erhölls långt bak i tiden?

Vill regeringen visa handlingskraft och stänga ännu ett hål för den organiserade brottsligheten bör man snabbt tillse att fastighetsmäklarna får de nödvändiga verktygen för att bidra. Fortbildningskravet bör införas omgående.