Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Swish – de kriminellas våta dröm”

Debatt
Publicerad: 2019-11-18 13:35

DEBATT – av Carolina Sundell, journalist och pressekreterare för Positiva Pengar.

I dagens Sverige existerar en skuggekonomi. Vår EU-stat kan teknologiskt ses som ett utvecklat land, i alla fall om påståendet baseras på att vi har ett betalningssystem som är tillgängligt dygnet runt. Skuggekonomin har utvecklats i snabb takt med globaliseringen, den ser inga gränser och är sammankopplad med andra nationers motsvarighet. En avreglerad finansmarknad och en bristande lagstiftning —exempelvis penningtvättslagen — är bidragande faktorer till skuggekonomins framfart. Även affärsbankerna spelar en ledande roll här.

Vissa vill skylla på att den tekniska utvecklingen möjliggjort flera kriminella upplägg, men i grund och botten handlar problematiken till stor del om statens roll i samhället och lagstiftning. Vi bör i denna stund inte blunda för att en svart marknad korrelerar med de socioekonomiska problemen, när dessa växer så ökar transaktionerna i skuggekonomin. Fler skjutvapen än tidigare beslagtogs förra året enligt färsk statistik. Förekomsten av penningtvätt ökar med fenomenet: penningmålvakter, många av dem är omedvetna att de används av den organiserade brottsligheten.

I dag, vad än en kriminell vill köpa på den svarta marknaden; narkotika, vapen, eller om vederbörande vill tvätta pengar, behövs inte en väska full med kontanter. Vem undrar inte över om det finns ett specifikt aktiebolag som för privatpersoner agerar mellanhand vid försäljning? Direkt förs tankarna till den privatägda programvaran Swish som möjliggör snabba banktransaktioner. Att swisha har blivit så vanligt förekommande att verbet snart lagts till i Svenska Akademiens ordlista. Att när som helst kunna föra över från ett bankkonto till ett annat har blivit gängse bland en stor del av befolkningen, för närvarande sägs 7 miljoner svenskar vara uppkopplade till tjänsten. 

Foto: Jessica Gow / TT /

Swish-appen är inte utspottad av en så kallad “enhörning” som grott i en entrepenörshubb i huvudstaden och kan inte heller klassas som en innovation. När en nation får en uppkopplad befolkning med smarttelefoner, verkar det förväntas, av medborgarna att dessa ska kunna genomföra transaktioner i realtid. Att skapa en betaltjänstjätte som Swish hade inte varit möjligt utan tillåtelse av Riksbanken. Staten gav i vanlig ordning vika för affärsbankerna och krävde inte sin naturliga plats på betalningsmarknaden. Swish ägs därför av sex stycken affärsbanker, aktiebolaget heter GetSwish AB. Chockerande nog har en infrastruktur som underlättar ekonomiska transaktioner, framför allt penningtvätt, ingen tillsyn av Finansinspektionen. 

Swish i sin nuvarande form är kriminellas våta dröm, eftersom betalningstjänsten inte är rapporteringspliktig enligt penningtvättslagen och GetSwish AB inte behöver meddela Finanspolisen när de har misstankar om penningtvätt eller terrorfinansiering (för det ska affärsbankerna själva göra). Betaltjänsten har funnits sedan 2012, men det är först i år som polisen vaknar till liv och skickar en begäran till Justitiedepartementet, om att regelverket bör skärpas. Polisens nationella operativa avdelning (NOA) skriver i ett dokument: “Swish är ett direkt led i penningtvätt då tjänsten möjliggör att brottsvinster med hög omsättningshastighet kan skiktas i flera led”. En statligt ägd betalningstjänst hade kunnat underlätta för polisen. Nu måste polisen sitta passivt och vänta på affärsbankerna och hoppas att dessa tjallar på sina kunder, om de ens märker av några incidenter. 

För att förbättra nationens cybersäkerhet  borde staten omgående utfärda statliga pengar, en e-krona. Tillsammans med dessa digitala pengar följer naturligt en statlig identifikationshandling och Bank-ID kan anses föråldrad. 

Skuggekonomin får nationens ekonomi att krackelera i fogarna. Utredningen om statens roll på betalningsmarknaden är än så länge bara under beredning, trots att ovanstående visar på att den borde varit avklarad i förrgår. 


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se