Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Svenska bolagsstyrelser riskerar att dräneras på kompetens”

Debatt
Publicerad: 2020-01-31 11:35

DEBATT – Anders Månsson, skatterådgivare och partner, PwC

Mitt i julruschen kom en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) som vi upplever har passerat under radarn, men som har stor påverkan på kompetensfrågan för näringslivet i Sverige. Ärendet gällde synen på ersättningar till bolagsstyrelser och om dessa återigen ska betraktas som möjliga att fakturera via aktiebolag, eller om de ska beskattas som inkomst av tjänst. I det här konkreta fallet handlade det om en advokat som fakturerade arvode för uppdrag som styrelseordförande från sitt aktiebolag. HFD kom till slutsatsen att arvodet skulle beskattas hos advokaten personligen som inkomst av tjänst.

Tyngdpunkten i avgörandet har lagts på att uppdraget som styrelseledamot ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. HFD lyfter också fram att domstolen i liknande tidigare fall kommit fram till samma slutsats och att det i frågan om hos vem beskattning av styrelsearvoden ska ske finns en klar och sedan länge etablerad praxis från HFD. En möjlig slutsats av avgörandet är att det slutligt – vid en oförändrad lagstiftning – avgjorts att det i princip endast är i sällsynta undantagsfall som beskattning ska ske på annat sätt än som inkomst av tjänst (lön) hos den person som utfört uppdraget.

Domen är mycket intressant, inte minst då HFD var långt ifrån eniga om utgången och där flera ledamöter ansåg att arvodet skulle beskattas i aktiebolaget som fakturerat och erhållit arvodet. Minoritetens avvikande mening är välskriven och uttrycker att uppdrag som styrelseledamot bör bedömas utifrån samma kriterier som gäller för andra uppdrag. Jag kan heller inte se några starkt vägande skäl till varför just uppdraget som styrelseledamot på detta sätt ska särbehandlas skattemässigt.

Oavsett uppfattning i sakfrågan är HFD yttersta uttolkaren av svensk skattelagstiftning och som sådan kan domstolen således definitionsmässigt alltid sägas döma rätt. Givet detta och att majoriteten just hänvisar till tidigare praxis är det inte någon djärv gissning att vi därmed inte inom överskådlig tid kan förvänta oss någon ändring i sakfrågan. Därför är det med oro som jag ser på konsekvenserna i form av risker för en kompetensförsvagning av svenska bolagsstyrelser, eftersom det nu blir mindre attraktivt att engagera sig som professionell styrelseledamot.

Min erfarenhet som mångårig rådgivare till små och medelstora företag och deras ägare är att förekomsten av externa styrelseledamöter ökat de senaste tio åren i denna typ av bolag. På detta sätt kan även små och medelstora bolag få värdefull hjälp att fortsatt utveckla företaget, nya inspel och insikter men även utmanande ifrågasättande av “gamla sanningar”. Likaså har många professionella styrelseledamöter – inte sällan med mångårig egen erfarenhet från företagande – varit med och bidragit med erfarenheter och kunskaper och därmed utvecklat det svenska näringslivet. Det här är en viktig fråga för Sveriges konkurrenskraft, inte minst då det är bland de små och medelstora bolagen som merparten av de nya jobben skapas.

Vi har tidigare efterlyst snabbspår för vissa angelägna skattefrågor och här ser vi nu ett utmärkt tillfälle för en sådan process. Det är nu viktigt att regeringen snarast initierar ett arbete i syfte att ändra lagstiftningen så att det återigen blir möjligt att ta uppdrag som styrelseledamot inom ramen för ett bolag eller i en enskild näringsverksamhet.

Återgången till en näringlivsvänlig syn på styrelsearbete bör ske genom ett snabbspår utan år av utredningar och lagstiftningsarbete då frågan inte kan anses särskilt komplex. Vägledning kan bland annat hämtas från de bedömningar i sakfrågan som Skatteverket gav uttryck för efter ändrad lagstiftning den 1 januari 2009 och som minoriteten också pekar på i avgörandet.

Att göra en snabb insats för att stärka det svenska näringslivet och konkurrenskraften hos de svenska företagen borde ligga i allas intresse.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se