av Peter A Jörgensen, tidigare bland annat teknisk attaché i Kalifornien och Kjell Jegefors, tidigare bland annat ordförande för Aktietorget. Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet.
Start-up-företag, universitetsforskare och uppfinnare är chanslösa i tvister om immateriella rättigheter i Sverige. I DN 2024-11-12 skriver representanter från Centrum för Rättvisa att ”Vanligt folk är chanslösa mot staten i domstol”. En rapport presenteras, som visar flera exempel på uppförsbacken. Principiellt påpekas att ”Sverige har misslyckats med att säkerställa rätten till domstolsprövning.” Ett av skälen är att lagar ibland stadgar att myndighetsbeslut inte går att överklaga. Ett annat skäl är att kostnaderna för den enskilde blir oöverstigliga.
Likheterna med situationen för mindre aktörer, som hamnar i tvist med etablerande företag om immateriella rättigheter är slående. Det krävs omfattande underlag vid dessa rättegångar. En rättegång om företagshemligheter eller patenträttigheter kostar därför vardera parten mellan en och tjugo miljoner kronor. Den tappande parten döms, som regel, att betala för båda. Därför stämmer mindre aktörer sällan etablerade företag och än mer sällan vinner de. Samtidigt visar EU-statistik att ett mindre företag av tio råkar i tvist om patent.
Likheterna är stora med enskilda som hamnar i förvaltningsdomstol med en myndighet som motpart. Som lagen ser ut i dag går det inte att få ersättning för ombudskostnader i förvaltningsdomstol – ens om man vinner. Den som inte har råd att betala för en advokat blir alltså i praktiken chanslös. I båda fallen är problemet avsaknaden av möjligheten till rättslig prövning. (Den engelska termen är Access to justice och litteraturen är omfattande.)
För universitetsforskare, start-up-företag och uppfinnare medför dessa obalanser att några undviker innovationsverksamhet och andra skriver ofördelaktiga samarbetsavtal med kapitalstarka aktörer, som enda skydd. En tredje grupp ägnar tid, kraft och stora belopp för att få rätt. En fjärde liten grupp lyckas ta sig igenom labyrinten. Det rådande rättsläget är klart innovationshämmande. De mindre aktörerna är historiskt både affärs- och teknikförnyare. Läs Spotify och Tetrapak. Den här gruppen innovatörer borde gynnas och inte missgynnas av juridiken.
Den goda nyheten är att Europas regeringar efter flera decenniers förhandlande har kommit överens om en europeisk patenträtt. Det senaste steget är etablerandet 2023 av den gemensamma domstolen Unified Patent Court (UPC). Genom UPC får en dom rättslig verkan i 18 länder. Reglerna gynnar de mindre aktörerna. Bland annat gäller ett tak för rättegångskostnader och dessutom begränsas processtiden till ett år per instans. Det viktiga är också att den part, som efter att ha förlorat i två instanser och upplever att denne inte fått möjligheten till rättslig prövning, har möjlighet att överklaga till EU-domstolen. Denna har tillsammans med Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna utvecklat en rättspraxis kring begreppet möjligheten till rättslig prövning. Denna nya rättsordning för patenträttegångar visar att de europeiska lagstiftarna vill skydda de mindre aktörerna. Den nuvarande svenska rättsordningen gynnar de kapitalstarka aktörerna. Rätten till en rättvis rättegång är en plånboksfråga. Detta förhållande förtigs av Patent och registreringsverket (PRV), Vinnova och andra myndigheter till stor skada för de förfördelade. Avsaknaden på information strider också mot svensk förvaltningsrätt.
Vi ser här två rättssystem inom olika områden där juridiken har en helt avgörande betydelse och som missgynnar de ekonomiskt svagare parterna. Det ena gäller inom den svenska innovationspolitiken och det andra inom förvaltningslagens område. .
Det är kränkande för medborgare som i förvaltningsmål inte har möjligheten till rättslig prövning. Det krävs krafttag av våra politiker. Detta är en förtroendefråga för Rättsstaten.
