Av Fredrik Nydén och Michael Mackiewicz, rådmän och domare vid Södertörns tingsrätt.
I debattartikeln i Dagens Nyheter lyfts viktiga och angelägna frågor som det ändå finns skäl att nyansera lite.
För det första har den som är anklagad för brott rätt att vara tyst. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är därför inte praktiskt möjligt att genomföra ett förslag som innebär en sanningsplikt för den som är tilltalad i brottmål.
När det gäller tillgång till uppgifter om de tilltalades ekonomi delar vi bedömningen att det är av vikt för förtroendet för rättsväsendet och för rättsskipningen som sådan att domstolen har ett korrekt och fullständigt underlag. I slutändan handlar det om att lika fall ska behandlas lika. Det bör som princip alltså inte vara möjligt att komma lindrigare undan för någon som är mindre ärlig än en som är uppriktig när de ekonomiska situationerna är desamma.
Sedan den 1 januari 2023 har polis, åklagare och domstolar tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas för att kunna bestämma påföljd och återbetalningsskyldighet. Polisen har möjlighet att automatiskt inhämta dessa uppgifter medan motsvarande inhämtningssätt inte har prioriterats av Domstolsverket. I stället är domstolen hänvisad till att skicka en blankett till Skatteverket och invänta ett skriftligt svar. Detta tar tid och är en arbetsuppgift som domstolarna inte alltid kan prioritera. Trots detta har flera domstolar, däribland vår egen, nyligen beslutat att i större mån regelmässigt begära in dessa uppgifter från Skatteverket.
Det finns i detta sammanhang anledning att påpeka att även åklagaren har ett stort ansvar för att presentera material som domstolen ska ta hänsyn till, trots att domstolen i påföljdsdelen har en viss utredningsskyldighet. Domstolen är däremot inte en brottsbekämpande myndighet utan ska vara opartisk och neutral. Om åklagaren upplever att domstolen inte tar in det material som behövs står det alltså åklagaren fritt att själv lägga fram det i domstolen.
Det väsentliga budskapet med detta svar är att säga att det inte råder brist på författningsstöd att genomföra förändringar utan det handlar i mångt och mycket om hur polis, åklagare och domstol använder de befintliga reglerna och utvecklar sina verksamheter. En annan sak är att påföljdssystemet är utformat med en framåtsyftande bedömning. Det innebär att en person som döms för brott ofta på grund av det förlorar eller kommer att förlora sin försörjning vilket är svårt att bortse ifrån när domstolen ska bestämma ett bötesstraff som ska vara relaterat till den dömdes betalningsförmåga framöver. Tillgång till inkomstuppgifter kommer därför inte i alla lägen vara helt utslagsgivande. I de flesta fall kommer dock tillgången av inkomstuppgifter förbättra möjligheten till att bestämma en korrekt påföljd.
