Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

REPLIK: ”Advokatsamfundets oberoende tillsyn – av central betydelse för rättsstaten”

Debatt
Publicerad: 2020-10-21 09:17
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Foto: Eric Tagesson

REPLIK – Mia Edwall Insulander, Advokat och generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund

I måndags publicerades debattartikeln ”Hög tid att se över Advokatsamfundets egentillsyn”. I artikeln kritiseras ett beslut från disciplinnämnden. I beslutet tilldelades en advokat varning med högsta straffavgift. Enligt debattören, som också var en av anmälarna, borde advokaten ha uteslutits. Med det som grund föreslår han i artikeln att tillsynen av advokatverksamheten ska läggas utanför Advokatsamfundet.

Förslaget är drastiskt och handlar inte om en enkel fråga att flytta viss verksamhet. Att Advokatsamfundet utövar tillsynen över advokaterna har att göra med att Sverige ska ha ett oberoende advokatväsende. Det är en fråga av central betydelse för vår rättsstat.

Advokater och advokatorganisationer är i de flesta länder reglerade i lag. Advokatsamfundet har sin reglering i rättegångsbalken. Där anges bl.a. att det ska finnas ett Advokatsamfund, att Advokatsamfundet beslutar om vem som ska få inträde (dvs. bli advokat), och att Advokatsamfundet har ansvar för den disciplinära tillsynen. Reglerna hänvisar också till advokaternas skyldighet att iaktta god advokatsed. Vad som är god advokatsed bestäms av samfundet och utvecklas genom styrelsens vägledande uttalanden och disciplinnämndens praxis. Advokatsamfundet är inte finansierat av allmänna medel utan huvudsakligen genom en medlemsavgift som ledamöterna betalar. Några statliga ersättningar erhålls inte.

Skälet till den beskrivna ordningen är att skapa oberoende och frihet från staten. Advokaterna måste, för att kunna ta tillvara sina klienters intressen även mot det allmänna, tillförsäkras det i sin yrkesutövning.

I artikeln påstås att det externa inflytandet över Advokatsamfundets tillsyn skulle vara litet. Samtidigt beskrivs konkret att tillsynen är föremål för såväl insyn som kontroll. Dels nämns systemet med offentliga representanter, vilket infördes just för att ge allmänheten insyn, dels nämns JK:s tillsyn.

JK granskar samtliga beslut i disciplinärenden och får överklaga disciplinnämndens beslut till Högsta domstolen. Det beslut som kritiseras i debattartikeln har JK överklagat. Det är annars sällan som JK finner skäl att överklaga nämndens beslut. Senast det hände var 2012.

I artikeln görs gällande att straffavgiftstaket skulle vara för lågt. Här måste påpekas att maximibeloppet, vilket idag är 50 000 kr, regleras i lag. Det är alltså inte något som Advokatsamfundet eller disciplinnämnden bestämmer över. Möjligheten att ålägga straffavgift infördes 1983. Då var taket för straffavgiften 15 000 kr. Genom en lagändring 1997, vilken skedde på Advokatsamfundets initiativ, höjdes maxgränsen till den som är idag. Det var länge sedan, och en diskussion om huruvida det finns behov av ytterligare lagändring, kan alltid föras.

Advokatsamfundet ska garantera en hög etisk och professionell standard hos advokaterna. Uppgiften tas på största allvar. Utöver den löpande tillsynen inklusive hanteringen av disciplinärenden, finns krav på advokatexamen och obligatorisk vidareutbildning. Därtill har samfundet intensifierat sin proaktiva tillsyn.

Förslaget om att lägga tillsynen utanför Advokatsamfundet skulle innebära ett direkt hot mot advokatväsendets oberoende. För att kunna fullgöra sina plikter och ta tillvara klienternas intressen även gentemot det allmänna, är det nödvändigt att advokaterna fortsatt tillförsäkras oberoende i sin yrkesutövning. Det måste vi värna om.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se