av Mats Brockert, Skatteexpert, Srf Konsulterna och Patrick Krassén, Skattepolitisk expert, Företagarna.
I veckan diskuterar skatteutskottet i riksdagen regeringens proposition 2025/26:43, där anpassningar till EU:s SEFI-direktiv föreslås. Direktivet har till syfte att motverka bedrägeri som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Syftet är viktigt, men regeringens förslag innebär en kraftig överimplementering, som riskerar att försämra rättssäkerheten för enskilda.
För att uppfylla direktivet krävs att inte bara skriftliga uppgifter, utan även muntliga uttalanden, ska vara straffbelagda om det handlar om undanhållande av mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel i EU och att skadan handlar om skatt på tio miljoner euro eller mer. Trots denna avgränsning har regeringen valt att föreslå att muntligt lämnade uppgifter ska kunna ligga till grund för skattebrott generellt. Och inte bara skattebrott – även för skattetillägg föreslås muntliga uppgifter kunna ligga till grund. Det är oroväckande ur flera perspektiv.
Skatteverket kan nämligen påföra skattetillägg, en administrativ straffavgift (domstolsbeslut krävs ej), när skattebetalaren lämnat det som kallas ”oriktig uppgift”. Skattetillägg påförs direkt, och oftast med den högsta avgiften, 40 procent av skattesumman i fråga (20 procent för moms). Nedsättning av skattetillägget medges i färre än två procent av alla mål där det yrkas.
Vad som är att bedöma som en oriktig uppgift har varit föremål för återkommande bedömningar i förvaltningsdomstolarna. Så sent som i oktober kom två domar i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD 2025 not 35 och 37) där Skatteverket fick bakläxa om sin bedömning av vad som utgör en oriktig uppgift.
Tvärtemot sin egen uttalade ambition om att inte överimplementera EU-lagstiftning, vill regeringen nu alltså att muntliga uppgifter ska kunna leda till både åtal och straffavgift.
Regeringen tycks också ha underskattat de praktiska problem som förslaget kan leda till för Skatteverket – problem som i slutändan drabbar samhället. En av Skatteverkets tjänster som många uppskattar är Skatteupplysningen, dit man ymnigt kan ringa och ställa frågor till tjänstemän. Det är en tjänst som Skatteverket också har utvecklat de senaste 15 åren. Om skattetillägg kan påföras utifrån muntliga uppgifter är det en uppenbar risk att medborgare av okunskap och rädsla drar sig för att kontakta Skatteupplysningen, även om den faktiska risken för skattetillägg är liten. Det kan leda till fler ofrivilliga fel och att man skriver öppna yrkanden i deklarationen för att vara på den säkra sidan, vilket i sin tur leder till att mer resurser hos Skatteverket måste användas för att kontrollera onödiga fel och frågor.
Redan idag förekommer det att skattskyldiga gör egna inspelningar vid samtal med Skatteverket, och det kommer med största sannolikt att öka. Det kan nämligen antas att det är vad skattrådgivare kommer att rådge sina kunder. Något annat som kommer att öka är att skattskyldiga begär ut Skatteverkets tjänsteanteckningar, eftersom det finns det en uppenbar risk för missförstånd och feltolkningar. Resultatet blir att Skatteverkets handläggare kommer att behöva lägga ner ansenlig tid på att diskutera vad som faktiskt sagts.
Av regeringens förslag framgår inte vad som krävs för rättssäker bevisning. Är det tänkt att samtalen ska spelas in under ed? Det är troligt att domstolarnas arbete kommer att påverkas om skattskyldiga även bifogar inspelningar av muntliga samtal till den skriftliga bevisningen. Det kommer knappast att förenkla bevisprövningen – som redan i dag är starkt kritiserad i skatteprocesser.
I våra verksamheter träffar vi många företagare, rådgivare och privatpersoner som återkommande har kontakt med Skatteverket. Med de nya reglerna ökar risken i sådana kontakter. Även det man säger muntligen till Skatteverket, till exempel över telefon, kommer kunna medföra 40 procents straffavgift. För alla typer av skatt, oavsett den skattskyldiges avsikt.
Denna försvagade rättssäkerhet för medborgarna är en mycket olycklig utveckling.
