Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Regeringens lagförslag innebär olika straff för samma kränkning”

Debatt
Publicerad: 2022-03-15 11:37

DEBATT – av Gabriella Kärnekull Wolfe, ombudsman mot kommersiell sexuell exploatering av barn och Cassandra Hedberg, ordförande för organisationen Inte Din Hora.

För två veckor sedan presenterade regeringen förslag på ändringar i lagen om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. I tidigare uttalanden och pressmeddelanden har regeringen verkat framåtsträvande i frågan om att skydda barn mot att utsättas för sexuell exploatering, men i de senaste förslagen ser vi att detta inte är fallet.

Den 2 juli i år ska en rad ändringar träda i kraft i Sveriges lagrum gällande sexualbrott. Det föreslår regeringen i sin lagrådsremiss som publicerades den 25 februari. Titeln på remissen är “Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar”, men det vi ser när det gäller brott som rör kommersiell sexuell exploatering av barn är att ändringarna innebär små förbättringar som inte adresserar grundproblemet i lagstiftningen. Det är uppenbart att regeringen inte har lyssnat på remissinstanser eller oppositionspartier som har krävt att alla barn, oavsett ålder, ska skyddas lika.

Regeringen föreslår bland annat att straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling höjs till fängelse i sex månader och att brottet görs till ett så kallat artbrott. Det innebär att de som döms för brottet i regel ska dömas till fängelse, vilket inte varit fallet med den tidigare lagstiftningen. Förslaget innebär en klar förbättring från tidigare, men det är i grunden otillräckligt eftersom det helt duckar den principiella frågan om alla barns lika rättigheter.

Civilsamhällesorganisationer, remissinstanser och flera oppositionspartier har löpande lyft behovet av att inte bara höja straffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, utan harmonisera brottet med övriga sexualbrott mot barn. I en debattartikel förra året skrev fyra ungdomar som själva utsatts om hur den nuvarande ordningen innebär att lagstiftningen implicit säger att vissa barn har del i ansvaret för övergreppen de utsatts för. Lagrummet om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, med ett minimistraff på sex månaders fängelse enligt regeringens nya förslag, gäller nämligen bara barn mellan 15 och 17 år. För barn under 15 år räknas samma handling som våldtäkt mot barn vilket enligt regeringens nya förslag uppgår till ett minimistraff på tre års fängelse.

Trots att kränkningen för barnen är lika stor, är skillnaden i rättsskydd därmed markant. Anledningen till att endast barn upp till 15 år skyddas från alla former av sexuella handlingar är att lagstiftaren inte vill att barn över 15 ska hindras från att utforska sin sexualitet. Men det argument får aldrig påverka barns rätt till skydd från sexualbrott. Redan genom att kriminalisera utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling har vi som samhälle sagt att detta inte ingår i barns utforskande av sin sexualitet och därmed är det orimligt att barnets egen sexuella utveckling ska förminska förövarens ansvar vid sexualbrottet.

Att barnets sexuella utveckling inte ska påverka förövarens straffansvar vid sexualbrott är en genomgående kritik från flera av remissinstanserna, men i sin lagrådsremiss avfärdar regeringen kritiken genom att hänvisa till att förövare som köper sex av barn redan idag kan dömas för våldtäkt eller oaktsam våldtäkt, om barnet är under 15 år eller om ett barn över 15 år inte deltar frivilligt. Men i praktiken är det uppenbart att så inte är fallet. Ett av många exempel är en dom från Stockholms tingsrätt från januari 2021 där sju män dömdes för att ha köpt sex av ett barn vid sammanlagt 16 tillfällen och ingen av dem dömdes till fängelse.

Utgångspunkten måste istället vara att även barn i åldern 15-17 år aldrig deltar frivilligt i en sexuell handling när det förekommer ersättning. Så som lagstiftningen ser ut idag har åklagaren inte tillräckliga möjligheter att använda våldtäktsparagrafen i åtalet då sexköp i sig inte är tillräckligt för att klassas som våldtäkt. Ett barn kan aldrig frivilligt ”sälja sex” utan alla försök till att ge barn ersättning i utbyte mot sexuella handlingar innebär i sig ett utnyttjande av barnet och att barnet befinner sig i en beroendesituation. Därför bör detta brott alltid klassas som våldtäkt oavsett omständigheter.

I sin remiss lägger regeringen också fram förslag på att ett nytt brott gällande utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling ska införas för de fall där brottet är “mindre grovt”. Som exempel lyfter regeringen fall där offret är nära 18 års ålder och skillnaden i ålder mellan offer och gärningsman är liten. Även detta förslag kritiseras av flera tunga remissinstanser såsom Åklagarmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten, men trots det går regeringen vidare med förslaget. Kränkningen för det barn som utsätts för utnyttjandet är lika stort oavsett hur gammal förövaren är, det har ett flertal studier visat. Att införa kategorin “mindre grovt” riskerar dessutom att ytterligare lägga ansvar och skuld på brottsoffret genom att förringa hens upplevelse.

Alla barn ska ha lika rätt till skydd mot sexuellt våld och sexuellt utnyttjande. Att fortsätta låta barnets sexuella självbestämmande ha förmildrande inverkan på förövarens straffansvar innebär ofrånkomligen att barnets egna sexualitet anses vara en del av det sexuella våldet barnets utsätts för. Det strider mot grunderna i såväl Barnkonventionen som Lanzarotekonventionen, vilka Sverige åtagit sig att följa.

Medan flera av de organisationer som dagligen möter och kämpar för åtgärder som tillgodoser rättigheterna hos alla barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering, tar regeringen denna möjlighet till att aktivt avfärda en sådan åtgärd. De som förlorar allra mest på det är barnen.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: