DEBATT – av Lars Kruse, advokat
Häromveckan rapporterade Aftonbladet att flera representanter för Tidöpartierna kräver att Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm stängs av tills vidare. ”Hela ledningen ska tas ur tjänst” krävde den moderata riksdagsledamoten Arin Karapet. Bakgrunden är att generaldirektören och två av hennes toppchefer är föremål för en förundersökning där åklagare misstänker att de har röjt hemliga uppgifter om affärsmannen Ola Nordquist, vars kamp mot Skatteverket jag följt med stort intresse.
Men Katrin Westling Palm verkar låtsas som att hon inte känner sig säker på att det faktiskt pågår en förundersökning mot henne. ”Varken jag eller mina kollegor har hört något från åklagaren i det här ärendet. Den information vi har kommer från media varför jag inte kan kommentera varken uppgiften om brottsanmälningar eller uttalande från riksdagsledamöterna”, säger hon till media.
Men jodå. Som bland annat DN, SvD, SVT, SR, GP och TT kunde berätta i november förra året pågår det alltså en förundersökning mot Katrin Westling Palm och de två andra toppcheferna på Skatteverket. Detta har också uttryckligen bekräftats av åklagaren själv i media. Att Katrin Westling Palm inte har hört någonting från åklagaren beror på att hon
och hennes kolleger behandlas precis som alla andra som är föremål för förundersökning – det vill säga polis och åklagare delger personerna misstanke först i samband med att till exempel förhör ska hållas.
Det finns ingenting som hindrar Katrin Westling Palm från att kommentera den uppkomna situationen. Hon omfattas inte av någon förundersökningssekretess. Tvärtom finns det ett utomordentligt stort allmänintresse i att få höra hennes inställning till både den brottsmisstanke som hon själv utreds för och till de fyra övriga förundersökningar som pågår mot Skatteverket i samma ärende (om bland annat tjänstefel och dataintrång).
Märkligt nog är det tyst även från Katrin Westling Palms uppdragsgivare – alltså regeringen. Detta trots att lagen om offentlig anställning, så sent som vid årsskiftet, ändrades så att en arbetstagare får stängas av om arbetstagaren har agerat på ett sätt om kan antas leda till uppsägning eller avskedande och det finns risk för att fortsatt arbete skadar förtroendet för myndigheten.
Av förarbetsuttalandena till den ändrade lagen framgår att en typisk situation för avstängning är att det pågår en förundersökning mot arbetstagaren. Alltså just den situation som Katrin Westling Palm och Skatteverket befinner sig i.
Den åklagare som har inlett förundersökningen har konstaterat att ”det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”
Lagen kompletteras med en bestämmelse i anställningsförordningen med innebörden att en fråga om till exempel avstängning eller disciplinansvar rörande statligt anställda i högre befattningar genast ska anmälas till Statens ansvarsnämnd.
Någon sådan anmälan har mig veterligen ännu inte gjorts.
Märkligt nog är det helt tyst inte bara från regeringen utan även från Skatteverkets styrelse. Detta trots att Skatteverket leds av styrelsen, som är kollektivt ansvarig för Skatteverkets verksamhet inför regeringen.
Generaldirektören Katrin Westling Palm ingår själv i styrelsen men hon är inte dess ordförande.
Eftersom styrelsen är ytterst ansvarig inför regeringen har den, genom
styrelseordföranden, en viktig roll i regeringens uppföljning av myndighetens verksamhet – inte minst när det gäller just sådana förtroendefrågor som den nya lagen tar direkt sikte på. Styrelsen har också ett uttalat ansvar att ingående diskutera mål, policyer och strategier för myndighetens verksamhe
Förutom styrelseledamöternas verksamhetsansvar finns också ett juridiskt ansvar. Det juridiska ansvaret för styrelseledamöterna omfattar straffrättsligt ansvar, disciplinansvar och skadeståndsansvar. Som påpekas i regeringens skrivelse Vägledning för statliga myndighetsstyrelser regleras det straffrättsliga ansvaret som kan uppstå främst i brottsbalken och kan avse till exempel tjänstefel, mutbrott – och brott mot tystnadsplikten
Men i ett läge där åklagare och polis bedriver flera förundersökningar mot Skatteverket, varav åtminstone en har direkt bäring på generaldirektören och två andra toppchefer, uppfattar jag styrelsen som tyst och passiv. Detta trots att en fråga om avstängning eller disciplinansvar rörande statligt anställda i högre befattningar, vilket det onekligen handlar om här, enligt anställnings- förordningen genast ska anmälas till Statens ansvarsnämnd
Vilken annan styrelse skulle agera på motsvarande sätt? Det vore otänkbart att tänka sig exempelvis en styrelse för ett svenskt börsbolag som tyst och passivt tittar på när dess VD och två andra toppchefer blir föremål för medialt uppmärksammade förundersökningar.
Dessa frågor är säkert obekväma och besvärliga för både regeringen och Skatteverkets styrelse. Men oavsett hur besvärande de principiellt viktiga frågeställningarna än må vara, så får varken regeringen eller styrelsen blunda för vare sig det som framgår av lag och förordning eller det uppenbara behovet av klargöranden och beslut.
Skatteverket är inte bara en av Sveriges största myndigheter utan också en av de viktigaste. Allmänhetens förtroende är avgörande för Skatteverkets verksamhet. Styrelsen är tillsatt för att garantera att myndigheten sköts på ett korrekt sätt, vilket bland annat understryks av att två av ledamöterna tidigare har varit innehavare av två av rikets högsta ämbeten direkt under riksdagen: Ordföranden Helena Lindberg har varit riksrevisor och ledamoten Stefan Holgersson har varit justitieombudsman. Det är med andra ord en ytterst kvalificerad styrelse.
Det är hög tid att Skatteverkets styrelse tar bladet från munnen och förklarar styrelsens position och agerande i frågan.
Det är hög tid att Skatteverkets styrelse agerar enligt vad som framgår av lag och förordning.
