”Nya LAS – minskad flexibilitet vid visstidsanställning och inhyrning av personal”

KRÖNIKA – av advokaterna Sten Bauer och Margarita Kozlov som arbetar med arbetsrätt på den globala advokatbyrån Baker McKenzie.

De nya LAS-reglerna avseende visstidsanställningar och inhyrning av personal från bemanningsföretag utgör ett tillväxthinder för företagen, minskar flexibiliteten och bidrar till ökat krångel och ökade kostnader.

Om bara ett par veckor förväntas riksdagen att klubba de nya LAS-reglerna; ”Den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid”, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Nya LAS föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och börja tillämpas från och med den 1 oktober 2022. Vi har i den tidigare krönikan ”Nya LAS – små steg i rätt riktning” i Dagens Juridik beskrivit vad ändringarna i reglerna för uppsägning av anställning innebär för arbetsgivare utan kollektivavtal. Dessa regler är en välkommen revidering av LAS, då reglerna innebär en något ökad flexibilitet för arbetsgivare och därmed går i rätt riktning. Det är mer än vad man kan säga avseende förändringarna kring visstidsanställningar och inhyrning av personal från bemanningsföretag.

I de nya reglerna ersätts en allmän visstidsanställning med en särskild visstidsanställning. Den särskilda visstidsanställningen övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd i en särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod. Tidsperioden då en ”visstidare” blir fast anställd kommer alltså att halveras jämfört med tidigare.

En ytterligare förändring är att en arbetstagare som har varit anställd i en särskild visstidsanställning i sammanlagt mer är nio månader under de senaste tre åren ska ha företrädesrätt till återanställning, i en ny särskild visstidsanställning. En arbetstagare som har haft tre eller flera särskilda visstidsanställningar under en och samma kalendermånad, ska kunna räkna tiden mellan anställningarna som anställningstid. Reglerna kommer härmed att minska möjligheterna för företag att utan risk visstidsanställa personal.

Syftet med förslaget är att förbättra tryggheten på arbetsmarknaden för visstidsanställda och öka deras möjligheter att få en tillsvidareanställning. Skyddet för de personer som har upprepade korta anställningar kommer också att öka. Arbetsmarknaden har dock i dagsläget ett större behov av en mer jämlik balans mellan visstids- och tillsvidareanställningar.

De föreslagna reglerna begränsar kraftigt arbetsgivarens möjlighet att bestämma hur verksamheten ska organiseras och använda visstidsanställningar där den icke-bestående anställningsformen är lämplig för att tillgodose behovet av arbetskraft vid exempelvis arbetstoppar. Samma sak gäller för bolag som använder visstidsanställning för tillfälliga behov.

Eftersom visstidsanställningar nu kommer att omvandlas till fasta anställningar snabbare, kommer behovet av flera korta, upp till nio månader långa, visstidsanställningar att öka. Det rimmar inte med syftet att stärka anställningsskyddet för arbetstagare i visstidsanställning, utan tvärtom bidra till en ökad fragmentering och att arbetstagarna tvingas att hoppa mellan olika arbeten. Även behovet av inhyrda arbetstagare kommer att öka.

En betydande förändring avseende inhyrning av personal är att ett kundföretag i vissa fall ska vara skyldigt att erbjuda en inhyrd arbetstagare en tillsvidareanställning på skäliga villkor. Skyldigheten föreslås inträffa om en arbetstagare har varit placerad på samma driftsenhet mer är 24 månader (efter den 30 september 2022) under en treårsperiod. Om arbetstagaren accepterar erbjudandet kommer anställningen med bemanningsföretaget att upphöra automatiskt, utan någon uppsägningstid eller åtgärd från den anställdes sida.

Syftet med förslaget i uthyrningslagen är att främja möjligheten för långvarigt uthyrda arbetstagare att tillgodogöra sig sina rättigheter hos ett kundföretag. Förslaget om den nya kvalificeringstiden sägs ligga i linje med förslaget om den nya särskilda visstidsanställningen. Förslaget i uthyrningslagen är förmånligare än vad bemanningsdirektivet anger och utgör även ett hinder för möjligheten att bedriva bemanningsverksamhet.

Kundföretag föreslås att ha möjlighet att istället för att erbjuda en tillsvidareanställning betala en ersättning till den inhyrda arbetstagaren och på så sätt undvika att fastanställa personal. Ersättningen ska motsvara två månadslöner och ska betalas direkt till den inhyrda arbetstagaren. Möjligheten att undvika att anställa personer, genom att betala ersättning, är en liten eftergift för småföretag som kan ha behov av arbetskraft men som inte vill eller kan vara arbetsgivare.

Den betydande konsekvensen av förslaget är att kostnader för inhyrning av personal och konsulter kommer att öka. Frågan om kostnadsfördelning kommer att vara något som kommer att behöva tas ställning till redan i avtalet om inhyrning av personal. Vidare kommer kundföretag kräva att inhyrd personal roteras för att undvika en allt för lång placering, vilket skulle medföra skyldigheter för kundföretaget. Den administrativa bördan kommer därigenom att öka.

Detta förslag är ett ingrepp i arbetsgivarens rätt att organisera sin verksamhet och påverkar hur attraktiv den svenska arbetsmarknaden är för utländska företag.

Det kan bli svårare och dyrare för arbetsgivare. Mycket flexibilitet kommer att försvinna, vilket framförallt kommer drabba icke-organiserade, växande, små och medelstora företag.

Det finns ett stort behov av en flexibel arbetsrättslagstiftning på den svenska marknaden. Hur kunde LAS-reformen bli ett tillväxthinder för företag?