Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Ny forskning öppnar för skadeståndsanspråk mot vindkraftsbolag”

Debatt
Publicerad: 2022-06-28 11:51

DEBATT – av Daniel Liljeberg, samhällspolitisk chef och Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund.

Villaägarna har låtit KTH ta fram en helt ny forskningsstudie om hur värdet av villor, kedjehus och radhus påverkas av planerad vindkraft. Den visar på en stor minskning av fastighetsvärden. Värdeminskningen måste bekostas av vindkraftsbolagen så att de boende hålls skadeslösa, anser Villaägarna.

I regeringens nationella strategi för elektrifiering framhålls landbaserad vindkraft som ett nödvändigt och konkurrenskraftigt alternativ för ny elproduktion. I strategin hänvisas till Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad som anger att den landbaserade vindkraften ska byggas ut med 80 TWh. En regional plan för detta finns i strategin som uppgår till 4165 nya vindkraftverk fram till 2040-talet fördelade över landet. I till exempel Gävleborgs län ska sex procent utgöra planeringsyta för 357 nya vindkraftverk.

Även om inte denna strategi genomförs exakt som angivet menar många att vi står inför en omfattande utbyggnad av den landbaserade vindkraften. Många kommuner motsätter sig detta vilket fått till följd att miljöminister Annika Strandhäll tillsatt en utredning som ska föreslå hur incitamenten kan stärkas för kommuner att säga ja till vindkraft och hur lokalsamhällen ska kunna belönas – med en fotbollsplan eller gemenskapslokal.

Villaägarnas Riksförbund anser att det är ett alltför klent agerande från regeringens sida. Belöningar till kommuner som säger ja till vindkraft kommer bara att sätta lokalbefolkningen än mer i kläm. De får sin egen kommun emot sig.

Professorerna Mats Wilhelmsson och Hans Westlund vid KTH har tidigare forskat på hur fastighetspriser påverkas av vindkraft och kom förra året fram till att fastigheter inom 2 kilometer från ett vindkraftverk i genomsnitt har ett cirka 20 procent lägre pris.

Denna studie, som gällde åren 2014-2018, kritiserades för att den mätte genomsnittliga effekter i hela Sverige och att resultatet därför inte kan användas lokalt. Det påstods att resultatet kan bero på att vindkraft byggts nära fastigheter med lägre värde.

Därför har Villaägarnas Riksförbund finansierat ytterligare forskning för att bemöta kritiken samt även mäta den aggregerade effekten på fastigheter vid tre planerade vindkraftsområden.

För det första har en förfinad studie över fler år (2005-2018) gjorts som bekräftar vindkraftens negativa inverkan på fastighetspriser.

Resultatet i den nya studien är att fastighetspriserna inom 2 km från ett vindkraftverk var i genomsnitt 13,2 procent lägre under åren 2012-2018 och 10,9 procent lägre under 2005-2011 på grund av närhet till vindkraft. Alltså något lägre priseffekt än den förra studiens 20 procent.

Samtidigt är det tydligt att den negativa priseffekten ökat över tid. Det kan bero på ändrade attityder samt högre och större vindkraftverk.

Inom 10 km från ett vindkraftverk var den negativa prispåverkan i genomsnitt 3,5 procent över åren 2005-2018. Men prispåverkan har gått från drygt en procent plus 2005 till minus över åtta procent 2018 och ökar alltså kraftigt under perioden

För det andra har det också gjorts en före-analys som visar att vindkraft inte byggts på platser med lägre fastighetsvärden. Priserna på fastigheterna har helt enkelt fallit i förhållande till jämförbara fastigheter efter att vindkraften stod klar.

Resultaten har även delats upp i en syd-, mellan-, och norregion. Tydligast effekt uppmäts i norra Sverige där fastighetsvärdet minskar med 24,8 procent inom två kilometer och 11,2 procent 2-4 kilometer från vindkraftverk.

Slutligen har vi gett i uppdrag till forskarna att utifrån modellen beräkna vad den aggregerade effekten blir för fastighetsägare av att tre ännu ej byggda vindkraftområden byggs. Det är Tryggaröd och Bivaröd i Östra Göinge, Klintaberg i Finspångs kommun och Blisterliden i Skellefteå kommun.

Den samlade värdeminskningen fastighetsägare kommer att drabbas av enligt forskarnas modell är 308 miljoner kronor i Östra Göinge, 63 miljoner kronor i Klintaberg och 21 miljoner i Skellefteå. Sedan forskningens avslutande har Holmen i maj minskat antalet planerade vindkraftverk i Klintaberg från 18 till 9-10 vindkraftverk vilket minskar dessa fastighetsägares förluster.

I och med att vindkraftsexploatörerna med regeringens, Naturvårdsverkets och Energimyndighetens goda minne, låter fastighetsägare stå för de negativa ekonomiska konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden, uppstår vad som med ekonomiska termer brukar betecknas som en extern effekt. Ersättningsmodellen leder till ekonomisk ineffektivitet, då den innebär att de vindkraftsparker som etableras, kan vindkraftsbolagen själva ta intäkterna av, men sedan låta småhusägare och andra stå kostnaderna för. Vindkraftsbolagen borde istället stå för de förluster som drabbar småhusägare och andra.

Den nya forskningsstudien öppnar möjligheter för drabbade fastighetsägare att kräva skadestånd för värdebortfall för fastigheter på grund av vindkraft. Rätten till sådant skadestånd är generell. Det finns inget undantag i miljöbalken för värdebortfall på grund av vindkraft.

Ett orosmoln för den som vill väcka skadeståndstalan på grund av värdenedgång till följd av vindkraft, är att domstolsprövningen sker i mark- och miljödomstolen, samma domstol som gett tillstånd till att bygga vindkraftsområdet i deras närhet. Det undergräver förtroendet för att en förutsättningslös och rättssäker prövning av skadeståndsanspråk kan ske, utan kan tvärtom skada förtroendet för rättsväsendet. Villaägarna föreslår därför att miljöskadestånd istället ska prövas av tingsrätten.

Utbyggnaden av Sveriges energiproduktion är angelägen, något dagens elräkningar och rådande omvärldsproblematik aktualiserar. Men den stora expansionen av landbaserad vindkraft som regeringen planerar måste ta skälig hänsyn under rättssäkra villkor och kompensera dem som drabbas. Först under de villkoren kan den sägas vara motiverad.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: