Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Nu står det klart: Hög tid för svenska domstolar att ta EU-rätten på allvar

Debatt
Publicerad: 2023-01-20 12:16
Helene Andersson och Elisabeth Eklund, Delphi.

DEBATT – av Helene Andersson, Counsel, Advokatfirman Delphi, docent i EU-rätt & Elisabeth Eklund, Partner, Advokatfirman Delphi.

Det är för närvarande mycket fokus på det svenska ordförandeskapet i EU. Vad många kanske glömmer är att EU-rätten har varit en integrerad del av det svenska rättssystemet i snart 30 år och att våra domstolar har en mycket viktig uppgift att säkerställa att vi i Sverige ges samma rättigheter och skyldigheter som företag och medborgare i andra EU-länder. Svenska domstolar har dock länge kritiserats för att inte göra vad som krävs för att garantera en enhetlig tillämpning av EU-rätten och därmed åsidosätta företagens intressen. 

I ett principiellt viktigt beslut har Högsta domstolen (HD) nyligen slagit fast det som länge borde ha varit en självklarhet för våra domstolar; de har en generell skyldighet att begära vägledning av EU-domstolen i mål som rör tillämpningen av EU-rätten, även om ingen av parterna ens begär det. Vi hoppas att HD:s beslut utgör startskottet för en mer aktiv dialog mellan svenska domstolar och EU-domstolen i Luxemburg. Detta är helt avgörande för att svenska företag ska kunna agera på samma spelplan som andra företag i EU och för att vi ska garanteras rättssäkerhet och rättstrygghet.

Skyldigheten att begära förhandsavgöranden

EU-rätten har varit en integrerad del av det svenska rättssystemet sedan EU-inträdet 1995. Svenska domstolar har därför, i likhet med andra nationella domstolar inom unionen, både en rättighet och en skyldighet att pröva frågor som rör EU-rättens tillämpning. Principen om EU-rättens företräde innebär dessutom att dessa domstolar måste åsidosätta nationella rättsregler om de står i strid med en EU-rättslig regel. 

Vi har alltså ett stort antal nationella domstolar med olika rättstraditioner som alla ska tillämpa samma regelverk; det EU-rättsliga. Detta medför en uppenbar risk att reglerna ges olika innebörd av olika domstolar och att vi får en spretig tolkning och tillämpning av det gemensamma regelverket. För att undvika detta enades EU:s medlemsstater redan på 50-talet om att det endast är en domstol, EU-domstolen i Luxemburg, som har rätt att tolka EU-rätten.

Nationella domstolar har därför en skyldighet att begära så kallade förhandsavgöranden eller tolkningsbesked av EU-domstolen när de ska tillämpa EU-rätten. Det är endast i undantagsfall som ett förhandsavgörande inte behöver inhämtas; om (i) det är uppenbart hur regeln ska tolkas eftersom EU-domstolen redan har givit vägledning i frågan eller regeln är så tydligt formulerad att den inte ger utrymme för olika tolkningar, eller (ii) den EU-rättsliga frågan saknar relevans för utgången i målet. Det är dock endast domstolar i sista instans som har denna skyldighet. Lägre instanser, som till exempel tingsrätter, har en möjlighet men inte någon skyldighet att rådfråga EU-domstolen, men det händer ibland att de gör det.

Svenska domstolar historiskt obenägna att söka vägledning från EU-domstolen

Svenska domstolar har i snart tre decennier haft till uppgift att garantera en enhetlig tillämpning av EU-rätten. Lika länge har de högsta instanserna alltså haft en skyldighet att vända sig till EU-domstolen när en EU-rättslig fråga hamnar på deras bord. Våra domstolar har trots detta inte sällan valt att runda denna skyldighet genom att felaktigt slå fast antingen att målet inte alls rör tillämpningen av EU-rätten eller att det framstår som uppenbart hur den EU-rättsliga bestämmelsen ska tolkas.

Sverige hör faktiskt till de medlemsstater inom EU som ligger i bottenskiktet när det kommer till att begära förhandsavgöranden och våra domstolar har genom åren kritiserats av såväl EU-kommissionen som svenska akademiker och praktiker.

Högsta domstolens beslut

Den 20 december 2022 beslutade HD att undanröja ett beslut fattat av Patent- och Marknadsöverdomstolen (PMÖD) angående ett förlängt patentskydd för ett läkemedel och återförvisa målet till PMÖD för fortsatt handläggning. Anledningen var att PMÖD hade underlåtit att vända sig till EU-domstolen trots att en unionsrättslig fråga var helt avgörande för utgången i målet och dessutom hade en prejudicerande verkan. HD noterade att ingen av parterna hade begärt att ett förhandsavgörande skulle inhämtas och att den rättsregel som målet rörde dessutom hade varit föremål för tolkning av EU-domstolen vid ett flertal tillfällen.

I motsats till PMÖD ansåg HD att det senare inte visade på att EU-domstolen redan hade givit tillräckligt tydlig vägledning utan istället att det saknades ett principiellt uttalande från EU-domstolen. De förhandsavgöranden som hade meddelats var alla nära kopplade till omständigheterna i de specifika fallen och just den situation som målet i PMÖD rörde hade ännu inte varit föremål för prövning. Som sista instans borde PMÖD därför ha bett EU-domstolen att tolka den EU-rättsliga bestämmelsen i ljuset av omständigheterna i målet. HD slog fast att PMÖD:s underlåtelse att inhämta ett tolkningsbesked från EU-domstolen äventyrade den enhetliga tillämpningen av EU-rätten och därmed utgjorde ett grovt rättegångsfel.

Vikten av att det nu blir rätt framåt

Svenska domstolar är skyldiga att garantera en enhetlig rättstillämpning. I takt med att EU-rätten utvidgas har de EU-rättsliga frågorna blivit fler. Idag är det få, om ens några, rättsområden som helt saknar EU-rättslig anknytning. Reglerna är dessutom ofta betydligt mer komplexa idag än de var för trettio år sedan och risken för en domstol att trampa fel är därmed överhängande. Mot bakgrund av detta framstår HD:s beslut som än viktigare för att garantera oss den rättssäkerhet som utgör basen i ett demokratiskt samhälle.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: