Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”NFC behöver vara mer transparenta med beräkningsunderlag”

Debatt
Publicerad: 2020-05-05 11:46

DEBATT – av Daniel Svensson, Advokat på FIRMAN, advokaterna Fialdini Dahlqvist och Richard Jacobsson, Forensisk expert på FSEC

I föregående artikel redogjordes för hypotesmanipulation och hur, enligt vår bedömning det tydligt framkommer i en nyligen meddelad dom, en forensiker betingar forensiska resultat på en manipulerad alternativhypotes. I denna del ska vi titta närmare på vad vi tidigare benämnde som skaltaktik och vilka konsekvenser en sådan kan få. Först något om den forensiska metoden, resultatvärden och hur resultatvärdet presenteras.

Som vi beskrev i föregående artikel är hypoteserna av avgörande betydelse för en rättssäker forensisk bedömning. I den forensiska metoden bedöms hur sannolika forensiska resultat (t.ex. iakttagelser, analysresultat etc.) är givet en huvudhypotes samt en alternativhypotes, varefter slutsatsen presenteras som ett resultatvärde. Resultatvärdet (V) utgörs av förhållandet mellan sannolikheten att få de forensiska resultaten om huvudhypotesen är sann, och sannolikheten att få de forensiska resultaten om den alternativa hypotesen är sann.

Resultatvärdet kan presenteras på flera sätt och enligt olika skalor, såväl numeriska som verbala. Även upplösningen, dvs. hur många intervall som skalan omfattar, kan vara olika. NFC:s utlåtandeskala har nio intervall. I ENFSI:s riktlinjer för värderande forensiska undersökningar presenteras en skala med 13 intervall. I sin enklaste form kan resultatvärdet presenteras enligt en skala enligt exemplet nedan. Här uttrycker den forensiska undersökaren resultatet som en övervägande sannolikhet eller som att sannolikheterna är lika stora/små. På aktivitetsnivå skulle det kunna uttryckas:

– Resultaten är förväntade utifrån målsägaren version av händelseförloppet. Däremot är resultaten inte förväntade utifrån den misstänktes version av händelseförloppet. (Resultatvärde V > 1)

– Resultaten är lika förväntade utifrån målsägarens och den misstänktes versioner alternativt resultaten är lika oförväntade utifrån målsägarens och den misstänktes versioner. (Resultatvärde V = 1)

– Resultaten är inte förväntade utifrån målsägaren version av händelseförloppet. Däremot är resultaten förväntade utifrån den misstänktes version av händelseförloppet.
(Resultatvärde 0 ≤ V < 1)

Det första skalsteget enligt ovan kan således betyda allt från att resultaten är något mer förväntat givet målsägarens version jämfört med den misstänktes version (exempelvis 100 % dividerat med 99 %), till att resultaten är mycket sannolika enligt målsägarens version men fullständigt omöjliga givet den misstänktes version (exempelvis 100 % dividerat med 0).

Frågan är om det är önskvärda intervall? Enligt vår uppfattning är det inte det. Skälet är att rätten i brottmål har att ta ställning till om det är ställt utom rimligt tvivel att ett brott har begåtts. För rätten kan det vara helt avgörande om de forensiska resultaten endast i ringa mån förklaras bättre av målsägarens version än av den misstänktes version eller om resultaten är fullständigt omöjliga givet den misstänktes version. Att uttala sig enligt en tregradig skala är enligt vår bedömning opassande i forensiska sammanhang eftersom grova skalsteg tenderar att antingen övervärderas eller undervärderas.

Låt oss ta ett fingerat mycket förenklat exempel för att belysa vad det första skalsteget omfattar.

Omständigheter: En påstådd våldtäkt som ska ha inträffat på kvällen den 8 april 2020. Utredningen är intresserad av om ett vaginalt samlag har ägt rum vid den tiden. Spårsäkring på den misstänkte görs tidigt på morgonen dagen efter.

Forensiska resultat: dna-resultaten kopplar korsvis, dvs. att den misstänktes dna anträffats i målsägarens trosor och målsägarens dna anträffats på den misstänktes penis.

Huvudhypotesen: ”Den misstänkte hade vaginalt samlag med målsägaren på kvällen den 8 april 2020”

Forensikern bedömer sannolikheten, för de forensiska resultaten om den misstänkte har haft vaginalt samlag med målsägaren, till nära 100%.

I nästa steg ska forensikern bedöma sannolikheten givet den misstänktes version. Den misstänkte uppger att han aldrig har träffat målsägaren. Han har varit i en annan del av landet hela sista veckan och klev precis ur bilen från sin resa när polisen grep honom och säkrade spåren.

Alternativhypotes: ”Den misstänkte har aldrig träffat målsägaren och den misstänkte har varit i en annan del av landet under en veckas tid, inklusive tiden för den påstådda våldtäkten”

Forensikern bedömer sannolikheten, för de forensiska resultaten om den misstänkte aldrig har träffat målsägaren och den misstänkte har varit i en annan del av landet under en veckas tid, inklusive tiden för den påstådda våldtäkten, till nära 0%.

Resultatvärde V = nära 100% / nära 0%

Nu tar vi ett annat exempel. Allt lika ovan förutom att den misstänkte har en annan version.

Alternativhypotes: ”Den misstänkte och målsägaren låg och hånglade nästan nakna, den aktuella kvällen, men att inget samlag ägde rum”.

Forensikern bedömer sannolikheten, för de forensiska resultaten om den misstänkte uppger att han och målsägaren låg och hånglade nästan nakna, den aktuella kvällen, men att inget samlag ägde rum, till ca 70%.

Resultatvärde = nära 100% / ca 70%.

Båda resultatvärdena hamnar i intervallet >1. Detta exemplifierar att i det fall en forensisk värdering ska tillföra något så krävs att resultatvärdet presenteras enligt en definierad skala med fler intervall än den enklaste skalan.

Är en skala med 9 eller 13 intervall att föredra? Det är enligt vår uppfattning en smaksak. Huvudsaken är att de verbala uttrycken finns definierade i numeriska intervall. De argument som Anders Norgaard och Birgitta Rasmusson angav i sin debattartikel i Dagens Juridik 2020-03-04 ställer vi oss bakom. Skalan ska vara praktiskt användbar för den forensiska undersökaren och samtidigt ge mottagaren tillräcklig information så att de kan förstå och använda informationen. Både NFC:s skala och ENFSI:s exempelskala har definierade verbala uttryck och numerisk presentation av resultatvärden (likelihood ratio) för respektive intervall.

Förutom att resultatvärden presenteras enligt en väl definierad skala med tillräckligt många intervall så är det viktigt att en leverantör av forensiska tjänster håller sig till en skala för en typ av undersökning. Om en leverantör uttrycker resultatvärden enligt olika skalor bäddar det för misstolkningar och möjliggör skaltaktik. Med skaltaktik menas att en leverantör av forensiska undersökningar alternerar godtyckligt mellan olika skalor.

Är det till nackdel ur ett rättssäkerhetsperspektiv? Det skulle enligt vår bedömning vara till uppenbar nackdel för den misstänkte om en svagt övervägande sannolikhet till den misstänktes nackdel uttrycktes med orden ”att resultaten är förväntade utifrån målsägaren version av händelseförloppet. Däremot är resultaten inte förväntade utifrån den misstänktes version av händelseförloppet” (motsvarar resultatvärde >1) än om det uttrycktes enligt t.ex. NFC:s skala, att ”resultaten talar varken för eller emot att” huvudhypotesen är sann (Grad 0, vilket motsvarar resultatvärde i intervallet 1/6 < V < 6).

En förändring av skala inträffade i det nämnda målet. Någon regelrätt värderande undersökning på aktivitetsnivå hade inte utförts av NFC innan den forensiske undersökaren vittnade i tingsrätten. NFC kan göra sådana undersökningar och uttala sig enligt sin niogradiga skala men hade av någon anledning inte gjort det i detta ärende. Istället valde den forensiska undersökaren att inför sittande rätt göra en resultatvärdering på aktivitetsnivå baserad på en manipulerad hypotes, genom att uttrycka sig i termer som att resultaten inte är förväntade utifrån den misstänktes version av händelseförloppet, dvs. att han kortvarigt haft en torr hand på målsägarens vagina och långt senare onanerat. Däremot var resultaten, utifrån den sammantagna bedömningen, förväntade utifrån målsägarens version av händelseförloppet.

Om resultatvärdet i detta fall var precis över ett eller om det var nära en triljon får vi inte reda på. Det vi får reda på i domen är att rätten gör bedömningen att den tekniska bevisningen från NFC jämte forensikerns uppgifter har ett högt bevisvärde. Något underlag presenterade inte vittnet, utan lät förklara att det låg blandade faktorer bakom. I denna del även s.k. erfarenhetssatser.

Rätten ska så klart väga in alla omständigheter i målet. Däremot ställer vi oss tvekande till denna, och givetvis alla andra inför sittande rätt snarlika yttranden. I ENFSI Guidelines for Evaluative Reporting in Forensic Science s.30 ff, finns ett exempel på en liknande dna-undersökning som innefattar ett transparant beräkningsunderlag för resultatvärderingen. Vi ser inte några skäl till varför NFC inte bör följa detta exempel för värderande undersökningar på aktivitetsnivå.

Det reser även frågan huruvida domstolen, som bedömer ett resultatvärde i intervallet >1, baserat på en manipulerad alternativhypotes och en resultatvärdering inför sittande rätt, verkligen kan komma fram till att forensikerns uppgifter har ett högt bevisvärde.   Forensisk vetenskap är komplicerad. Trixande i hypotesformulering, på vilket sätt och vad det egentligen är en forensiker uttalar sig om, är ofta svårtolkat för den som inte är bevandrad i forensisk metodik. Det är såklart även oerhört svårt att ge en heltäckande bild över svaga länkar. Ur ett försvararperspektiv bör granskningsskälen normalt ligga på aktivitetsnivå. Och för att avsluta med en uppmaning från samma perspektiv: NFC behöver vara mer transparanta med beräkningsunderlag, i synnerhet när det avser värderande undersökningar på aktivitetsnivå.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.