Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Narkotikadebatten kännetecknas av symbolpolitik och osaklighet”

Debatt
Publicerad: 2020-03-19 11:51

DEBATT – av Joacim Wallgren, biträdande jurist på Advokatfirman De Basso

Svensk narkotikadebatt har länge kännetecknats av symbolpolitik och osaklighet. Kriminalisering av eget bruk infördes 1988 och dess effekter har aldrig seriöst utretts. Nyheten om att socialutskottet uppmanat regeringen att inleda en utvärdering av svensk narkotikapolitik mottogs därför med stor glädje.

När socialminister Lena Hallengren dagen efter socialutskottets beslut gick till frontalangrepp mot frågan om avkriminalisering byttes glädjen mot oro över att beslutet kommer leda till en pseudoutredning.

Hallengrens uppfattning är att frågan inte omfattas av socialutskottets beslut och att det saknas evidens för dess nytta. En uppfattning som delas av justitieminister Morgan Johansson. De bortser från alla alternativ till dagens narkotikapolitiska position, vilken i internationella jämförelser är extrem. Ministrarnas skyldighet är att hantera den uppgift som de ställts inför på ett objektivt sätt med hänsyn till svenska drog- och beroendeforskare, men verkar i stället drivas av personliga agendor.

Johansson står exempelvis tydligt bakom en politik starkt influerad av lobbyistorganisationen Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS), som länge fört en ohederlig narkotikadebatt med argument utan grund i modern och relevant forskning. Koppling mellan cannabisbruk och terrordåd och mord i Sverige, seminarier med föreläsare som hävdar samband mellan cannabisbruk och satanism, lögner i forskningsfrågor kring sprututbytet i hopp om att påverka den politiska opinionen är endast några exempel.

Ändå sitter RNS med vid bordet på Socialdepartementets diskussioner om framtidens ANDT-strategier. Det är problematiskt när justitieministern i sociala medier inte bara hänvisar till RNS i frågor kring svensk narkotikapolitik, utan dessutom tackar dem för deras arbete.

Johanssons ovilja att se bortom sin egen moraluppfattning visade sig tydligt när han 2019 inte närvarade vid prisutdelningen av Stockholmspriset i kriminologi, vilket instiftats med stöd av hans eget departement. Priset mottogs dels av Schweiz tidigare förbundspresident Ruth Dreifuss, vars politik halverat dödligheten hos heroinister som tillåtits injicera legalt förskrivet heroin på medicinskt övervakade anläggningar.

Den utredning som kammaren nu bifallit innefattar en nollvision av narkotikarelaterade dödsfall. Samt en undersökning om nuvarande lagstiftning är förenlig med kraven på vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. Självklart inkluderar det även frågan om konsumtionsförbudet försvårar hjälpinsatser för personer med beroendesjukdom.

FN:s generalsekreterare, de högsta cheferna för samtliga FN-organisationer, IMF, WTO, Världsbanken och WHO har en tydlig position, konsumtionsförbudet ska utredas och en avkriminalisering bör övervägas.

Flera länder har även i närtid liberaliserat narkotikapolitiken. I det tiotal europeiska länder som avkriminaliserat har narkotikadödligheten både minskat och ökat. För att veta vilka åtgärder som fungerar måste man även i Sverige våga utreda frågan om avkriminalisering.

Det är synnerligen viktigt att utredningen leds av oberoende experter och inte politiker som på förhand låst sig vid den svenska förbudslinjen. Objektivitet måste vara ledstjärnan, annars riskerar tilltron till regering och riksdag att skadas.

Evidens finns för att avkriminalisering gör nytta, man måste bara våga ta bort skygglapparna och se bortom Sveriges gränser. En utredning om narkotikapolitiken som inte inbegriper frågan om avkriminalisering är inte en utredning värd namnet.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.